"Verksamheter måste få pröva sig fram - de som lyckas bör belönas”
Det skriver forskaren Nima Sanandaji i en krönika för MedTech Magazine.
Till exempel tycks det vara viktigt att skapa ersättningssystem som både belönar absolut kvalitet och förbättring över tid. Om enbart absolut kvalitet belönas finns risk för att verksamheter som från början är bra får små eller inga incitament till förbättring. Om enbart förbättring över tid belönas kan däremot verksamheter med i grunden bristande ledning, där kvaliteten starkt varierar mellan olika år, få störst belöning. Som Socialstyrelsen skrivit bör vi i Sverige lära oss av den internationella erfarenheten ”och inte försöka uppfinna hjulet igen.”
I ett land med omfattande välfärdsambitioner som Sverige är det avgörande att offentliga tjänster som vård, skola och äldreomsorg fungerar så väl som möjligt. En rad olika verktyg kan utnyttjas för att påverka utfallet i offentliga tjänster. Vid sidan av lagstiftning, riktlinjer, ledarskap, och kunskapsspridning är utformningen av ersättningssystemen ett centralt instrument för verksamhetsstyrning. Samtidigt är det en allt annat än lätt fråga hur ersättningssystemen ska utformas. Ska alla vårdenheter få samma belopp för samma behandlingar? Ska patienternas socioekonomiska ställning vägas in? Borde en bonus utgå till vårdenheter som snabbt rehabiliterar tillbaka personer till arbete? Är det rimligt att extra ersättningar utgår till sjukvård som inför innovativa arbetsmetoder eller satsar på ny teknik?
En viktig utgångspunkt i moderna ersättningsmodeller är att identifiera och belöna förbättring. Problemet är bara att framgång i den offentliga sektorn kan mätas på olika sätt, exempelvis i termer av den nytta som vården tillför den som behandlas, hur kostnadseffektivt behandlingen utfördes och hur lång väntetiden var. Därför finns goda skäl att sätta samman breda resultatmål son gör det möjligt att följa den övergripande kvalitetsförändringen. Även då kvarstår dock vissa utmaningar. Har utfallet i en vårdenhet blivit bättre på grund av faktiska förändringar, eller att man kommit att attrahera patienter med lindrigare hälsoproblem? Har arbetet verkligen förbättrats, eller har enheten bara blivit bättre på att fokusera på de parametrar som mäts för att utvärdera enheten? Framgång är inte alldeles enkel att följa inom välfärden.
Det bästa får dock inte bli det godas fiende. Perfekta ersättningssystem är svåra om ens möjliga att skapa i offentliga verksamheter. Samtidigt finns goda skäl att förlita sig på målbaserade ersättningar. Det finns gott om exempel på smarta arbetssätt, ny management och tekniska verktyg som kan förbättra vården. I likhet med andra delar av samhällsekonomin är det svårt att i förväg planera fram vilka lösningar som kommer att fungera väl. Olika verksamheter måste tillåtas pröva sig fram för att hitta de bästa lösningarna, och de som lyckas bör belönas.
Under senare år har så kallade ”impact bonds” rönt internationell uppmärksamhet. Den innovativa kontraktsformen går, något förenklat, ut på att externa aktörer satsar på förebyggande insatser inom vården eller sociala områden. Exempelvis kan projekten gå ut på att förebygga sjukdom hos en större grupp eller minska återfall till brottslighet. Ersättningar för projekten bör inte utgå, åtminstone till fullo, förrän effekten av dem tydligt kartlagts av tredje part – gärna av externa forskare. Först då utgår ersättning från offentlig sektor. Om projekten varit framgångsrika kan belöningen bli riktigt god, annars kan den helt eller delvis utebli.
Det är svårt om ens möjligt att skapa optimala ersättningssystem. Men impact bonds, som befinner sig i teststadiet i Storbritannien, USA och Australien, är onekligen intressanta. Inte minst då de uppmuntrar till preventivt arbete, möjliggör ökat risktagande i offentlig sektor och är fokuserade på systematiska utvärderingar av utförda projekt.
______________________________________________________________
Namn: Nima Sanandaji
Titel: Teknologiedoktor vid KTH och samhällsdebattör.
Aktuell: Han har skrivit flertal böcker och rapporter om frågor som integration, kvinnors karriärmöjligheter och välfärdens förutsättningar. Nyligen har Sanandaji kommit ut med vinnovaskriften Vägar till välfärdsinnovation.