23948sdkhjf

Kriget förs mot bakterierna - medicinteknik är vapnet. Alla sorter!

Infektioner och bakterier bryr sig inte om att det finns handsprit överallt, bakteriedödande bord eller avtorkningsbara draperier, om de kan samlas och festa någon annanstans. Toalettspolaren, en tröjärm eller en smutsig nagel är lika bra festlokal.
Min 9-årige son bröt armen och efter en vecka stod det klart att han skulle behöva operation. Skelettet skulle paras ihop och fixeras med två spikar. En rutinoperation för ortopederna på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Vi kom in på avtalad tid och fick vänta i 28 timmar på operationen. Glad att min son inte var en av de där allvarligt skadade barnen väntade jag gärna. Att två friska personer får hänga i ett fint rum och äta hyfsad mat och bli allmänt ompysslade känns förstås inte helt idealiskt ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, men jag har inget förslag här och nu på hur den saken ska lösas. Sonen var på stand by och skulle opereras i första lucka som uppstod.

Under det där dygnet skulle han hållas ren och redo för operation. Han fick inte äta, vilket var jobbigt för honom men vad kroppen än säger är det inte farligt att fasta under kort tid verkar det inte vara farligt. Under ett par gånger under det dygn vi väntade duschades han med hibiscrub, från topp till tå. Glöm inte öronen, sa sjuksyster. Fötterna skulle sedan hållas rena och skyddades under promenaden från duschen till sängen med kritvita landstingsstrumpor.

Det märkliga var hans händer.

Grabbens naglar var semesterlånga och under varje nagel låg en svart cocktail i form av en svart halvmåne innehållande sommarens alla tänkbara organiska material bara en nyfiken unge kan tänkas ha kommit i kontakt med. Efter första duschens misslyckade försök att tvätta bort månarna bad jag om en nagelsax och sjuksyster, som självklart inte har tid att titta över hela avdelningens svaga infektionspunkter, tittade på mig som om jag bett om nagellack. Men jag gjorde inte det. Jag ville att händerna skulle vara rena och hade bett om en nagelsax. Fingrar som når överallt på hela kroppen. De måste ju vara rena. Han ska ju opereras. Förtydligade jag.

Men nej, det finns ingen nagelsax på Sveriges största barnsjukhus.

De vårdrelaterade infektioner är ett gigantiskt och svårlösligt problem, mer om det kan ni läsa i rapporten om sjukhusens kamp mot VRI på sidan 14. WHO listar händhygienen i topp på faktorer som sprider antibiotikaresistenta bakterier. Exakt hur mycket som är relaterat till patienternas naglar är inte forskat på. Naglar som de går omkring med på hela avdelningen, äter från frukostbuffen med och läser låneböckerna. Det vet vi inte.

Det är som Bertil Guve på CTMH säger. Vi lever i bakteriernas värld. De festar på vår bekostnad hela tiden. Jag gick i alla fall till apoteket och köpte en nagelsax och gerillaplacerade i ett skåp i salen där vi låg. Enkel och billig medicinteknik som förstör festen för bakterierna, den de har under nageln, tillsammans med mer avancerad teknik som du som vanligt kan läsa mer om i nummer 2 2014 som nyligen kommit ut.

Vi ses snart!
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079