Uppfinningen som tar läkemedlen till luftvägarna
Av Redan 1972 föddes grundidén. Forskaren och innovatören Kjell Wetterlin på läkemedelsföretaget Draco i Lund, ett dotterbolag i Astrakoncernen, hade tidigare varit med och utvecklat det storsäljande astmaläkemedlet Bricanyl.
Nu blev uppdraget att ta fram en effektiv pulverinhalator – en som inte skulle innehålla freon och andra tillsatser som kunde ställa till besvär för patienter med känsliga luftrör.
Arbetet gick långsamt men stadigt framåt. Ett 100-tal olika varianter lär ha föregått den slutliga modellen, som blev färdig 1985.
Vad Kjell Wetterlin och hans medarbetare då lyckats med var inte bara att utesluta oönskade tillsatser. De hade också gett sin uppfinning den unika egenskapen att den tillät en exakt dosering av den aktiva substansen.
Sedan dess har Turbuhalern, kompletterad med lämpliga läkemedel, underlättat livet för miljontals astmatiker. 1986 genomfördes dos-responsstudier för Bricanyl Turbuhaler, och året därpå registrerades behandlingen i Sverige.
1988 lanserades även Pulmicort Turbuhaler, som också blev en försäljningssuccé. Pulmicort bygger på den verksamma substansen budesonid och togs fram av Arne Thalén och Ralph Brattsand.
Astmaforskningen inom Astra Draco (som bolaget hette från 1991) och sedermera Astra Zeneca (efter sammanslagningen 1999) breddades med tiden till att även omfatta sjukdomen KOL.
Nästa innovativa steg var utvecklingen av Symbicort Turbuhaler, som lanserades år 2000. Symbicort utvecklades av Christer Carling och Jan Trofast och är en kombination av det antiinflammatoriska läkemedlet budesonid och den luftrörsvidgande läkemedelssubstansen formoterol. Tidigare hade man gett två olika läkemedel via två inhalatorer – nu behöver man bara en inhalator. Succén var given.
När Medtech Magazines systertidning Life Science Sweden nyligen rankade de viktigaste nutida svenska innovationerna inom medicinområdet placerades Turbuhalern på en hedrande fjärdeplats.
Artikeln är en del av vårt tema om Fokus Hjälpmedel.