Så kan vården förändras under nya regeringen
Av 
I sin ovanligt långa regeringsförklaring ägnade Ulf Kristersson mest utrymme åt aviserade skärpningar inom kriminal- och migrationspolitiken, energifrågor och försvars- och säkerhetspolitik.
Om forskningspolitiken var han kortfattad, men konstaterade att universitet och högskolor "ska styras mer utifrån principer av utbildningskvalitet och vetenskaplig excellens, än av rena volymmål". Han framhöll också att vetenskap och forskning ska stå fri från politisk styrning.
När Ulf Kristersson så småningom kom in på sjukvårdsområdet konstaterade han att regeringen avser att öka det nationella ansvaret för vården. En utredning ska tillsättas om för- och nackdelar med att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap, och en gemensam nationell digital infrastruktur ska genomföras.
Vidare ska en nationell vårdförmedling inrättas där ledig kapacitet redovisar, och patienter ska ges möjlighet att söka vård i hela landet.
Enligt regeringsförklaringen ska en omfattande utbyggnad av primärvården påbörjas, och en särskild satsning för jämlik, nära och patientsäker vård i hela landet genomföras. En särskild satsning aviseras på cancer- och barncancervården inklusive eftervård och rehabilitering.
Ulf Kristersson aviserade också en utredning för att stärka högkostnadsskyddet för tandvården och göra det mer likt det som finns i övrig vård.
Åtgärder för ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS ska övervägas.
En speciell satsning görs inom vård för migrän, endometrios och klimakterievård, och lagstiftningen ska ändras så att möjligheten att göra abort även i hemmet tillåts.
Inom området psykisk ohälsa hos unga ska en lagstadgad vårdgaranti införas med innebörden att barn som behöver hjälp och stöd ska få det inom maximalt 30 dagar.
Artikeln uppdateras.