Letar biomarkörer för psykisk ohälsa vid Alzheimers sjukdom
Vid demenssjukdomar som alzheimer leder nervcellsdöd i hjärnan till uppkomsten av minnesproblem men även neuropsykiatriska symptom är vanligt förekommande. Beroende på vilken hjärnregion som är drabbad yttrar sig symptomen på olika sätt men det rör sig bland annat om depression, sömnsvårigheter, ätstörningar, apati och aggression.
– Äldredepressioner är ofta inte bara depressioner utan kan även utgöra ett av de tidigaste symtomen vid Alzheimers demenssjukdom. I takt med att hjärnan förtvinar blir problemen fler, berättar Yvonne Freund, docent, lektor vid Örebro Universitet samt överläkare inom psykiatri vid Universitetssjukhuset Örebro.
Hon berättar att nio av tio alzheimerpatienter utvecklar neuropsykiatriska symptom.
– Från början brukar det röra sig om apati och depression och senare i sjukdomsförloppet så kan svårare symptom utvecklas, till exempel psykotiska symptom, hallucinationer och aggression. När sjukdomen når pannloben ändras även personligheten.
– Dagens läkemedel har starka biverkningar. Vi hoppas på att kunna hitta biomarkörer, dels för att diagnosticera detta tidigare och dessutom för att bygga på kunskapen kring demens för att på så vis hjälpa utvecklingen av nya läkemedel med färre biverkningar. Det har varit mitt mål de senaste 40 åren – att man ska kunna använda våra fynd för att utveckla nya behandlingar.
Neuropsykiatriska symptom orsakar inte bara lidande för patient och anhöriga, de försämrar dessutom sjukdomens prognos.
Det är känt att utvecklingen av alzheimers sjukdom påbörjas ungefär 20 år innan de första symptomen på minnessvårigheter uppkommer.
– Många med utmattningsdepression får långvarig kognitiv nedsättning och i vissa fall har personen börjat utveckla alzheimer. Därför är det viktigt att göra långvariga utredningar. Om vi kan diagnosticera patienter tidigare kan vi kanske skjuta upp sjukdomen och minska lidandet.
I en studie, som leddes av Yvonne Freund och som nyligen publicerades i tidskriften Alzheimer`s Research & Therapy, försökte forskare från Örebro universitet och Karolinska institutet hitta nya biomarkörer för att tidigt kunna identifiera och prognosticera utvecklingen av neuropsykiatriska symptom hos patienter med alzheimers sjukdom och andra typer av demens.
I studien undersöktes förekomsten av tre substanser i ryggmärgsvätskan från 151 patienter. Av dem hade 64 diagnosticerats med alzheimers sjukdom, 18 hade blodkärlsdemens, 27 hade en kombination av olika typer av demens, 12 hade mild kognitiv nedsättning och 30 hade subjektiv kognitiv nedsättning.
De tre substanserna som mättes var neurogranin, growth-associated protein 43 (Gap-43) samt neurofilament light (NFL). Av dessa tre var det endast neurogranin som visade sig ha ett värde som biomarkör. Alzheimerpatienter under 70 års ålder som hade en hög grad av neuropsykiatriska symptom hade nämligen även låga nivåer av neurogranin i ryggmärgsvätskan.
– Det är spännande för neurogranin är viktigt för synaptisk plasticitet och för att skapa minnen, kommenterar Yvonne Freund.
Nu fortsätter arbetet med att hitta fler biomarkörer för de neuropsykiatriska symptomen vid demens.
– Vi vill ta fram en palett med biomarkörer och jag har tre nya studier på gång. Där ska vi bland annat titta på förekomsten av fettsyror, Brain-derived neurotrophic factor (BDNF), nervtillväxtfaktorer, cytokiner och ytterligare markörer för att se om vi kan lägga ett pussel för att hitta en bra diagnosmodell.
Inom utvecklingen av läkemedel mot alzheimer har det trots många olika kliniska och prekliniska forskningsstudier inte tillkommit något nytt läkemedel för behandling av Alzheimers sjukdom de senaste åren. Däremot var Yvonne Freund med och publicerade en studie i tidskriften Alzheimer's and Dementia tidigare i år. Det var en treårsutvärdering av effekten av en kombination av näringsämnen kal - lad Fortasyn Connect på 311 personer med tidig alzheimer.
Resultaten visade att behandlingen hade en signifikant effekt och saktade ned sjukdomens progression samt utvecklingen av den kognitiva nedsättningen.
– Det är ett så kallat medicinskt kosttillskott och det är det enda nya som kommit på länge ur behandlingssynpunkt för Alzheimers sjukdom, säger Yvonne Freund.
I framtiden ser hon framför sig att alzheimer och andra typer av demens kommer att diagnosticeras betydligt tidigare än nu, och att det ska räcka med ett blodeller salivprov, istället för ett ryggmärgsvätskeprov som krävs idag.