David Nilsson, föreståndare för Vattencentrum på KTH. KTH.

Mätningarna i Stockholm utförs som en del av en forskningsstudie av KTH i samarbete med Scilifelab och har pågått sedan april förra året. Även i två liknande forskningsstudier pågår i Göteborg och Uppsala.

De senaste analyserna från förra veckans prover tyder på en liten ökning av virusmängden i Stockholm enligt de preliminära resultaten. Även i Göteborg och Uppsala har man konstaterat en ökning av virusmängderna. Resultaten står i kontrast till tidigare veckor då virusmängden har minskat. 

– Det är en liten ökning som inte är så stor jämfört med tidigare variationer. Jag tycker att man ska vara försiktig med att slå fast att det ökar åtminstone i Stockholm, säger David Nilsson, föreståndare för Vattencentrum på KTH som leder projektet, till Medtech Magazine. 

Proverna från avloppsvattnet ger en indikation om hur smittläget ser ut och i Göteborg använder Sahlgrenska universitetssjukhuset informationen för att planera beredskapen och se hur belastningen blir framöver. I Stockholm delar KTH sina analyser till vården men det är oklart hur informationen används.

– I första hand är det ett forskningsprojekt men vi delar fortfarande med oss analyserna till Region Stockholm. Det kanske inte är den främsta informationskällan för att bedöma smittläget i dagsläget. Vårdgivare och Smittskydd Stockholm har tillgång till analyserna men jag vet inte hur de värderar in den informationen.

Proverna i Stockholm tas tas varje vecka från avloppsreningsverken i Bromma, Käppala och Henriksdal.

– Fördelen med testningen är att vi kan följa utvecklingen i en stor befolkningsmassa utan att göra väldigt många tester. Det är ett komplement till de andra testerna där du kan se hur utvecklingen sker, i det här fallet i en befolkning på 1,7 miljoner som vi då egentligen provar.

För tillfället går det inte upptäcka mutationer men enligt David Nilsson jobbar de på att kunna göra det i framtiden.

– Det har varit lite svårt att göra de här undersökningarna på genetiska mutationer i avloppsvatten, dels för att det är det väldigt utspätt och för att det är RNA-fragment som vi undersöker. Så det har varit lite svårt att hitta referensmaterial som vi kan jämföra med. Men det håller vi också på att testar nu för att kunna bedöma mutationer och göra en sekvensering av RNA. Det är svårt att bedöma när vi kan ha en metod för det.

KTH-forskarna jobbar tillsammans med Region Stockholm för att få bättre möjligheter att tolka data och metoden har utvecklats successivt.

– I dagsläget har vi inga stora förändringar i metoden utan det handlar snarare om lära oss att tolka resultaten. Vi kan inte mäta antalet fall med smittade men eftersom vi hållit på med våra mätningar ganska länge så börjar vi se en korrelation mellan de signaler vi får och antalet konstaterade fall från coronatestning. Så vi börjar närma oss att göra den bedömningen.