Digital vård utmanar den personliga integriteten
Digitala vårdtjänster har under 2020 blivit ett mer naturligt inslag i den svenska hälso- och sjukvården. Acceptansen för digitala och tekniska tjänster har blivit större både inom vården och bland privatpersoner, det menar Anna Lefevre Skjöldebrand, vd för branschorganisationen Swedish Medtech.
– Det har tidigare funnits ett ganska stort motstånd till de digitala läkarbesöken. En del från både vården och professionen har uttalat sig om att den typen av besök inte är tillräckligt bra, men det tror jag att de allra flesta har lagt bakom sig nu. Man ser att digitala besök kan generera enormt mycket nytta men framförallt att det fungerar bra i väldigt många fall, säger hon.
Enligt Christopher Kullenberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, är den växande acceptansen för digitala vårdtjänster någonting positivt. Många av de tekniska lösningarna ser han som hälsofrämjande och kostnadssparande. Men både samhällsinstanser och individer bör hålla utvecklingen under uppsikt.
– Att vi faktiskt kan förbättra vår hälsa och förbättra ekonomin i vården är någonting som vi verkligen ska dra nytta av. Så länge vi har en öppen debatt om det här i ett öppet samhälle så tror jag att de här teknologierna kan arbeta för att göra många bra saker för oss. Men man får aldrig slappna av, utan man måste hela tiden ha koll på den, säger han.
Under vårens kris har det enligt Anna Lefevre Skjöldebrand blivit än mer tydligt att medicinteknik är extremt avgörande för att vården ska kunna leverera vård till invånare.
– Möjligheten att bedriva vård på distans är också någonting som delvis funnits tidigare men som nu slagit igenom mycket mer. Många medicintekniska lösningar har tagits i bruk på flera platser och i större utsträckning än vad de gjort hittills. Jag tror att det kan komma mycket mer inom det här området som till exempel är kopplat till sensorer. En utveckling av det området kommer ge större förtroende för distansvården och kan ge det ett ännu starkare fäste.
Problemet med sensorer, appar, aktivitetsklockor och andra smarta tekniklösningar som sänder information via nätet är att företagen som äger hård- och mjukvaran ofta också äger innehållet, berättar Christopher Kullenberg.
I dag kan företag genom olika datakällor samla in information om exempelvis individens puls, platsposition, blodsocker, uppgifter om antal steg per dag, samt vilka filmer personen tittat på via webben. Att kunna sammanställa all den informationen har skapat ett mervärde och gett vissa aktörer ett stor plats på marknaden.
– De som skördar den stora vinsten i termer av data är företag som kan samla många olika datakällor och samköra dem med varandra. Som till exempel Facebook och Google. Samkörningseffekterna är det som skapar det stora värdet i den här nya smarta teknikrevolutionen där vi kopplar upp mer och mer aspekter av våra liv. Värdet är framförallt att sälja riktad reklam, men också många andra saker som är mer avancerade så som att ta fram väljarmönster inom politiken, säger Christopher Kullenberg
”Personlig integritet är en europeisk idé”
Teknikens möjliga hot mot den personliga integriteten är en debatt som funnits sedan länge. Trots att det i Europa och Nordamerika funnits en lång idétradition om individens fri- och rättigheter finns det inte samma konsumentkraft för att bevara individens integritet i övriga världen, berättar Christopher Kullenberg. Frågan om personlig integritet kan därför få mindre gehör hos medicinteknikbolag som exempelvis är etablerade i Asien.
Den största farhågan är om hälsodata skulle användas för att styra människors beteenden eller förutsättningar för att få hjälp av samhället.
– Det finns uppgifter om att det redan är på det här sättet i Kina. Dit vill vi absolut inte komma, att man blir övervakad på en medicinsk eller kroppslig nivå. Det låter helt otänkbart för oss i Sverige, men det är sanning i Kina och det har varit en smygande process, säger han.
Trots att traditionen av att försvara den personliga integriteten är starkare i västvärlden ser Anna Lefevre Skjöldebrand att allmänhetens intresse för hälsodata alltmer har kommit att överväga integritetsaspekten i Sverige.
– Man kan se att privatpersoner redan gjort det i många fall, när vi pratar om välmående och till exempel aktivitetsklockor. Det har visat sig att privatpersoner är mer intresserade av att nyttja datan än vad man är rädd för att den ska missbrukas. Jag tror snarare att det ligger på myndigheternas ansvar att avgöra att det här är tillräckligt tryggt, än hos medborgarna, säger hon