Fler logopeder för bättre strokerehab
Ungefär en tredjedel av alla som får stroke får också afasi. Men nedsatt språkförmåga kan även uppstå av ett kraftigt slag mot huvudet eller sjukdom som lett till en hjärnskada. För att möta behovet av strokerehabilitering har fyra nya logopedtjänster inrättats inom Rehabilitering och Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset
– Både språklig intensivbehandling och kommunikationspartnerträning bedrivs redan av logopeder på Akademiska sjukhuset, men i begränsad omfattning. De nyanställda logopederna innebär att vi får mycket större möjligheter att arbeta i enlighet med de reviderade nationella riktlinjerna för strokevård. Logopederna ska arbeta med insatser från akut fas genom hela rehabiliteringskedjan, säger Elisabeth Belin, avdelningschef inom Rehabilitering och Smärtcentrum.
Under hösten 2017 startade kommunikationsträning i grupp för närstående till personer med afasi i Uppsala län. Syftet med träningen är att underlätta kommunikationen både för personer med afasi och deras närstående.
Afasi är en kommunikationsstörning som beror på att de områden i hjärnan som styr vår språkförmåga skadas av exempelvis en stroke. Därmed försvåras såväl muntlig som skriftlig kommunikation och möjligheten till gemenskap med andra människor. För många personer med afasi leder det till ett utanförskap, isolering, nedstämdhet/depression och ett dåligt självförtroende.
Behovet av ökade rehabiliteringsinsatser för personer med afasi och deras närstående lyfts fram i Socialstyrelsens reviderade nationella riktlinjer för strokevård. Personer med afasi ska erbjudas intensiv språklig träning minst 4 timmar per vecka och få träning i att använda alternativa kommunikationssätt, till exempel att kommunicera med stöd av gester och/eller bilder. Även kommunikationsträning för partnern är en högt prioriterad rekommendation. Enligt Socialstyrelsen behövs mer än 100 nya logopedtjänster runtom i landet för att kunna svara upp till de nya riktlinjerna.
– Som närstående får man ett ökat ansvar i samtal med personen med afasi. Men för att vara en god och kompetent samtalspartner behöver man träning, så kallad kommunikationspartnerträning. Genom att samtalspartnern använder olika samtalsstödjande strategier kan man minska kommunikationssvårigheterna och därmed öka möjligheten till delaktighet, det vill säga att umgås med andra och kunna påverka sin livssituation, säger Monica Blom Johansson, afasiforskare vid Uppsala universitet.
| FAKTA: Afasi Det är en kommunikationsstörning som beror på att de områden i hjärnan som styr vår språkförmåga skadas av exempelvis en stroke, cancer, inflammatorisk sjukdom eller ett kraftigt slag mot huvudet. Ungefär en tredjedel av alla som får stroke, ca 25 000 varje år i Sverige, får också afasi. I och med att språkförmågan skadas, så störs vår förmåga att tala, skriva, läsa och förstå vad andra säger, och därmed möjligheten att såväl muntligt som skriftligt kommunicera tankar, känslor, kunskap och önskemål till andra människor. Svårighetsgraden kan variera kraftigt. För vissa påverkas språket så lite att omgivningen kanske inte ens märker det, men personen själv känner att talet inte flyter som förut, eller kanske känner att det är svårare att läsa. För andra kan afasin innebära en komplett avsaknad av talförmåga och stora svårigheter att uppfatta och tolka vad andra säger. Afasin i sig innebär ingen intellektuell funktionsnedsättning. Personer som har fått en hjärnskada får dock ofta påverkan även på andra funktioner, till exempel motorik och kognition, t ex minne, koncentration, problemlösningsförmåga. Källa: Akademiska sjukhuset |