Det har gått drygt ett år efter dokumentären Experimenten visades på SVT. Om den hyllade kirurgen som började experimentera med konstgjorda strupar som tog livet av patienterna. Resultaten förfalskades och dokumentären visade att kolleger slagit larm, men inga, eller för få, åtgärder vidtogs från ledningen sida. Mycket har hänt sedan dess. De två institutioner har fått nya styrelser, kulturen ska ändras och nya rutiner införs.

 – Det finns redan regler och först och främst måste alla känna till, och följa de regler som finns. Sedan handlar det om att föra ett öppet samtal om de specifika fallen, inte bara mellan specialisterna, utan också mellan de olika yrkesgrupperna, säger Melvin Samsom, sjukhusdirektör på Karolinska Sjukhuset.

Granskningen i efterhand har visat att Paolo Macchiarini medvetet fuskade, hjälper kunskap om regler för att stoppa sådana som han?

 – Det hade hjälpt gruppen runt omkring. Jag tror att regler och riktlinjer får människor att känna sig mer säkra och trygga i sina beslut. Det kommer tillbaka till ledarskapet, att skapa en miljö där det är tillåtet att ställa frågor. Inga frågor är dumma frågor, säger Karin Dahlman-Wright, tillförordnad rektor på Karolinska Institutet.

Efter Macchiariniskandalen fick Kjell Asplund i uppdrag att utreda vad som faktiskt hänt och hur det kunde gå så fel. I höstas kom han med sin rapport, med stark kritik och 27 rekommendationer för förbättring till sjukhuset. I våras kallade Karolinska universitetssjukhuset till seminariet ”Om att omsätta klinisk forskning i etisk universitetssjukvård” var det just för att beskriva sitt arbete för att förbättra rutiner, och för att diskutera dilemmat kring oprövade metoder.

Arbetet har resulterat i nya riktlinjer för hur obeprövade metoder ska beslutas om och utföras. Det är ofta svåra beslut att fatta, där personal har stort behov av stöd. Helt grundläggande är att kunna tydliggöra vem som har ansvar i olika delar, förklarar Nina Nelson Follin, chefläkare och kvalitets- och patientsäkerhetsdirektör vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Under seminariet påpekades också att det är skillnad på vad som är en obeprövad metod, som används i vården, och vad som faktiskt är forskning. Detta är en av de punkter där utredningarna kring Macchiarini sett stora brister.

På sjukhuset pågår också ett utvecklingsarbete av de multidisciplinära konferenserna där det nästan helt saknats riktlinjer tidigare. Nu ska det bli tydligare vem initierar mötet, vilka som deltar och vem som ansvarar för dokumentationen. Just nu testas ett förslag till riktlinjer i flera pilotprojekt.

Flera talare under seminariet uttryckte dock att riktlinjer och regler är grundläggande delar i förbättringsarbetet på KS, men att det också handlar om att förändra en kultur. Det är något som kan bli en större utmaning.

Hur kan ni som ledare fortfarande uppmuntra era medarbetare till mod och innovation i medicinen?

– Karin och jag träffas ofta för att prata om specifika fall och sedan går vi båda ner i organisationen, för att se hur utvecklingen ser ut och vilka frågor de ställs inför, säger Melvin Samson.

 – För mig är det en utmaning att leda en stor organisation. Jag pratar om en öppen kultur, en organisation där vi ska våga prata med varandra, men hur vet jag att det budskapet når fram? Jag har tidigare lett organisationer med ett par hundra medarbetare, då är det lättare. Men vi är så många, sjukhuset är ännu större, Det viktigaste som jag ser det är att gå ut i organisationen. Vara med i samtalet, säger Karin Dahlman-Wright.

Missa inte Medtech Magazines Almedalsseminarium om Karolinska efter Macchiarini den 3 juli!

Anmäl dig här: Efter Macchiarini. Om mod och möjligheter i klinisk verklighet.