Innovation i fokus i nya LOU
Inte säkert att det blir alla de förändringar som bransch och upphandlande myndigheter hoppats på med nya LOU, men några detaljer kommer att bli enklare. Innovation bland annat. Det skriver advokat Pernilla Norman, på Lindskog Malmström advokatbyrå, som är specialist på offentlig upphandling.
Endast några dagar efter det att denna krönika skrevs röstade riksdagen om ett lagstiftningspaket bestående av tre helt nya upphandlingslagar. Gamla LOU (lagen om offentlig upphandling) och gamla LUF (lagen om upphandling inom försörjningssektorerna) byts ut. Dessutom kommer en helt ny lag om upphandling av koncessioner (LUK). Samtliga dessa tre nya lagar införlivar EU-direktiv i svensk lagstiftning. Om förslagen går igenom i riksdagen träder de nya lagarna ikraft vid årsskiftet, den 1 januari 2017. Utgången i riksdagen är emellertid långt ifrån säker, i vart fall för delar av förslaget. För alla som arbetar med upphandlingsfrågor på olika sätt är det alltså spännande tider just nu.
Förslaget till ny lagstiftningen
Större betydelse kan möjligen lagstiftningens ökade fokus på innovationer och att underlätta för innovationer, komma att få. Att stärka Europas konkurrenskraft gentemot resten av världen, är en viktig framgångsfaktor, som påverkar också upphandlingslagstiftningen. Här är självfallet medtech-branschen särskilt viktig. För att främja och möjliggöra innovationer inom e-hälsa och medtech i övrigt, fordras samarbete mellan olika aktörer. Såväl offentlig som privata aktörer behövs, liksom forskningen.
Förändringarna som förhoppningsvis ska underlätta för innovationer gäller främst hur upphandlingarna ska gå till i dessa fall. Dels vidgas möjligheterna att använda förhandlat upphandlingsförfarande med föregående annonsering, samt konkurrenspräglad dialog vid upphandling av innovationer och innovativa lösningar. Dels införs ett helt nytt upphandlingsförfarande – innovationspartnerskap. Förfarandet innebär att beställarens behov av en produkt eller tjänst som ännu inte finns på marknaden, är utgångspunkten för ett innovativt utvecklingsarbete som avses leda fram till en lösning där behovet tillgodoses och där lösningen kan kommersialiseras. Tanken är att beställaren ska [del]finansiera innovationsarbetet.
Forsknings- och utvecklingstjänster är undantagna och upphandlas inte enligt LOU:s regler. Endast om resultaten av forskning och utvecklingstjänster förbehålls endast för beställaren och där beställaren till fullo betalar för tjänsten, faller köp av sådana tjänster inom LOU:s tillämpningsområde. I fall där industrin medfinansierar program för forskning och utveckling, faller detta alltså utanför LOU och någon upphandling behöver inte ske.
Trots den långa tid under vilken lagstiftningsarbetet har pågått, såväl på EU-nivå som i Sverige, är det huvudsakligen en stor mängd mindre ändringar som kommer. Lagstiftarens storstilade målsättningar var förenklingar och ökad flexibilitet, strategisk användning av upphandling för andra politiska mål, underlätta för små och medelstora företag, samt säkerställa sunda förfaranden. Av detta syns endast spår i de nya lagarna. Att trots den i allmänhet ganska utslätade förändringen av LOU, fokus har lagts på att underlätta för innovationer, är viktigt inte minst för medtech-branschen, som nu kan hitta nya sätt för samarbeten mellan offentliga och privata aktörer.
Jag hoppas att vi hörs!
Skicka in frågor, synpunkter, ämnesförslag etc och hoppas skapa en plattform för möten mellan olika aktörer inom medicinteknik i Sverige. Maila på adress pernilla.norman@lmlaw.se.