Darja Isaksson: regeringens agent i innovation
Hon insåg vad internet skulle kunna göra för mänskligheten redan i början på 90-talet. Nu turnerar Darja Isaksson med sina kunskaper om innovation och digitalisering. MedTech Magazine träffade kvinnan med uppdrag att förändra.
Det gjorde att den som kom in i Darjas rum hemma i byn utanför Piteå, direkt fick en automatiserad uppmaning om att gå ut igen.
Till en början gav intresset för kretskorten och lödningen efterlängtad egentid tillsammans med pappan i verkstan. Efter ett tag gav tekniken långt mer än så.
Uppväxten i bruksbyn Munksund bjöd på långa mörka vintrar, få invånare och nära nog ingen som Darja Isaksson kände sig riktigt lik. När en tidig variant av internet introducerades 1993 öppnade sig världen. Den kom där till flickrummet i Munksund. Genom sin uppkopplade persondator fick Darja möta människor som ville diskutera de områden som intresserade henne. Med folks som tyckte samma och de vars åsikter skilde sig. Hon började chatta om politik med konservativa män i Texas, eller i Australien, om vetenskap och teknik och livet blev som alldeles ändrat.
– Det var så fascinerande för mig att jag kunde få kontakt med andra människor, det var det sociala som jag hade saknat. Det var så revolutionerande för mig att få tillgång till människor. Det gav mig frisk luft!
Redan då, i mitten på 90-talet minns hon hur filosoferade med sin pappa. Hur kommer det att bli när internet är lika självklart som el, frågade de sig och sedan började de filosofera kring ämnet. De förstod redan då. Allt kommer att bli annorlunda. Långt ifrån alla insåg storheten med det världsomspännande nätet. Det var på den tiden dåvarande kommunikationsministern uttalade sig om internet som en “fluga”. Ines Uusman hade fel och Darja Isaksson hade rätt.
När sedan Isaksson skulle välja utbildning valde hon medieingenjör, ett tvärtvetenskapligt ingenjörsprogram med mediekommunikation, design och programmering. Hon visste redan 1993 att internet skulle bli hennes jobb att ta tag i.
En tid efter högskolan startade Isaksson eget företag, var med i andra start ups och sedan ett till eget företag. Varje företag och period har haft sin lärdom. En av de viktigare perioderna var som konsult inom mobiltelefonibranschen, under den tiden när telefonerna gick från att vara ett kommunikationsmedel
till att bli smart.
– Det var väldigt lärorikt, att verka inom en bransch som var tvungna att på kort tid anpassa sig till en delvis ny verklighet. Jag jobbade med ett företag som var väldigt duktiga på att göra hårdvara, och som kunde koppla det till viss mjukvara, och på det sättet hade full kontroll över sin produkt. Sen skulle plötsligt produkten bli en del av ett ekosystem, med tjänster och mjukvara från olika leverantörer som skulle fungera med varandra.
Att allt skulle förändras skrämmer inte Darja Isaksson. Att hela tänket kring affärsmodeller, produkten och kundförväntan ändras över något år, var snarare uppfriskande.
– Vi var många som såg förändringen komma, den var ganska självklar och uppenbar när man väl sett att den var på väg. Nu har vi en intressantare produktutveckling inom teknik, när hårdvara och mjukvara ska hitta fram till varandra på ett nytt sätt. Det tycker jag verkligen är kul!
Uppdraget i mobilbranschen var att hjälpa företagen att snabbare komma ut med nya produkter. Och att utveckla själva produkterna, mjukvaran. Sedan dess har uppdraget utökats. Nu ska Darja Isaksson utveckla Sverige. Som medlem i regeringens innovationsråd har hon tagit i hand med statsminister Stefan Löfvens på att hon ska hjälpa landets digitala utveckling.
Som en agent i digitalisering.
Hur digitalt är Sverige, tycker du?
– Sjukvården och offentlig sektor ligger inte alls bra till. Internationellt ligger vi på plats 23 i digitalisering av offentlig sektor, enligt World Economic Forum 2016. Trenden är nedåtgående, vi har tappat tre placeringar på ett år. Det förstör, för människor och medborgare. Sett i ett större perspektiv ligger Sverige fortfarande bra till
ifråga om digitalisering. Framförallt har vi världens mest digitalt mogna befolkning, och en väldigt framgångsrik digital startupsektor.
Har vården halkat efter?
– Nja, ur ett globalt perspektiv är jag optimistisk. Ur ett svenskt perspektiv är jag inte lika självklart säker på att Sverige optimerar sina möjligheter, varken i vården eller som nation, säger Isaksson och kisar aningen med ögonen.
Isaksson jämför Sverige med till exempel Estland. Där har patienten full kontroll och tillgång till sin egen journal, samtidigt som systemet ger större integritet, då spridningen kontrolleras av patienten själv, berättar Isaksson. Rent tekniskt använder journalsystemen av ett block chain-system, där den som rör datan registreras i en sorts ”loggbok”.
– Vi har en situation där kundernas förväntningar är skyhögt högre än vad vården kan leverera. Ingen är längre van att sitta och vänta på sin tur, då blir det förtroendekris när man plötsligt ska sitta och vänta på sin doktor i fem timmar i ett väntrum.
Redan idag ser vi exempel , menar Isaksson, på att de med ekonomiska förutsättningar, exempelvis Gunhild Stordalen, väljer den vård som globalt sett är bäst för hennes behov. Även för andra människor som kan och har ekonomiska och sociala förutsättningar, får i och med digitaliseringen allt fler möjlighet att välja snabbrörliga alternativ som komplement till den offentliga vården. Det skapar framåtriktning, men också luckor i uppfattningen om vad det offentliga kan och ska tillhandahålla.
– Jag lägger ingen värdering på det, men det förändrar verkligheten för mycket av de som vi har i Sverige. Det blir mer globaliserat och Sveriges vårdkonsumenter väljer snart den vården i världen som passar bäst.
Men många andra organisationer och myndigheter i Sverige är väl långt framme inom digitalisering,som bankerna?
– Skatteverket var tidiga med att låta oss deklarera digitalt. Och svenska banker har gjort intressanta saker, men tänk allt de inte gör! Bankerna har vetat exakt vad jag lägger pengarna på i 15 år, men de har ändå ingen tjänst kopplad till hur jag förbättrar min privatekonomi, är inte det hemskt? Jag är jättearg på dem, säger hon och skrattar
kluckande.
Även om Darja Isaksson strängt konstaterar Sveriges saktfärdighet på vissa områden, finns sektorer som kan överraska är hennes bedömning. Att hitta få ihop industrin med offentligheten är en sådan sak. “Social impact bonds” handlar om att få finansiering till större komplexa satsningar med många behovsägare. Det vill säga att få myndigheter och kommun till bordet, tillsammans med industrin, och ge finansiärer möjlighet att ta del av den besparing som vissa investeringar kan komma att ge på sikt.
– Att satsa på socialt utsatta områden eller ungdomar som mår psykiskt dåligt, det kan ge samhället enorma besparingar. Om industrin kan få ta del av det, till exempel med tolv procent på själva besparingen, det blir en enorm vinst för alla, konstaterar Isaksson.
Förutom sjukvård och hälsa jobbar Isaksson inom smart stad och transporter, traditionell industri, energi, både för företag och myndigheter. Har du inte träffat henne ännu kan tänkas att du snart gör det.
_______________________________________
FAKTA: DARJA ISAKSSON
Bor : I Stockholm city med make och tre barn.
CV : Ingenjör med design och programmering som specialområde. Har startat och drivit två framgångsrika byråer 2002- 2014, men jobbar nu själv.
Aktuell: Medlem i regeringens innovationsråd.