Hur medtech påverkas av migrationen
Hur kommer det att påverka oss inom medtech?
Eftersom inflödestakten (utan anhöriginvandring) just nu ligger på en halv miljon människor per år saknas det, utöver bostäder, infrastruktur. Det skulle behöva byggas skolor, sjukhus, rättsväsende, fängelser, socialtjänst, med mera, motsvarande ett komplett Göteborg - varje år. Inte minst gäller detta sjukvården.
Vi kan nog konstatera att belastningen på den nuvarande sjukvården kommer att bli mycket stor, och att den publikt finansierade och samtidigt högkvalitativa sjukvård som vi haft i Sverige, med stor sannolikhet inte kommer att klara av anstormningen. Det gäller dels ekonomiskt, men i ännu högre utsträckning gäller det resurser och infrastruktur.
Men människor behöver sjukvård även i ett tätare befolkat Sverige, så vad kommer att hända?
Med en ökande belastning så kommer troligen investeringar i dyr utrustning bromsas in. Pengarna kommer i första hand att gå åt till löner, övertid och drift. Vilket i sin tur kommer att påverka oss i vår bransch negativt. Våra kunder kommer att tvingas använda sina existerande system längre och nyinvesteringarna i medicinsk teknik skulle troligen minska.
Men detta gäller den offentliga sjukvården.
Fler och fler svenskar har idag privata sjukvårdsförsäkringar. I takt med att den offentliga vården blir mer belastad och köerna ökar så kommer sannolikt den privat finansierade vården att växa.
Detta liknar situationen i många andra länder där det offentliga inte mäktat med att finansiera vården. Resultatet har där ofta blivit en utbyggnad av ett parallellt privat sjukvårdssystem för de som har privata försäkringar. Denna parallella sjukvård, med sina egna sjukhus och kliniker, kommer i så fall att behöva byggas upp även i Sverige.
Det är möjligt att effekten för vår bransch, efter en inledande nedgång i investeringarna, alltså blir en uppgång. Detta om och när helt privata sjukhus byggs och utrustas parallellt med de som finns idag. Vi bör i detta fall förbereda oss på en övervintring med lägre investeringar under några år, men samtidigt se att människor alltid behöver sjukvård. Vilket ger tillväxtmöjligheter på sikt.
Den svenska sjukvårdsstrukturen skulle då kunna komma att likna den som finns i till exempel New York city eller för den delen på närmare håll, i Madrid. Med en blandning av en basal sjukvård som är publikt finansierad. Och en privat.
Sedan kan man ha många andra synpunkter på om vi vill ha ett sådant sjukvårdssystem, men om utvecklingen fortsätter som nu så känns detta som den troligaste utgången.
Förslagen kommer dock snabbt från regeringen nu, och det som var politiskt omöjligt bara för några veckor sedan föreslås idag som åtgärder för att minska inflödet. Men skulle nivåerna bestå trots försöken att bromsa, så är troligen det ovanstående det mest sannolika scenariet. Om regeringen lyckas bromsa inflödet med de nya åtgärderna kanske publik sektor klarar att bygga ut vården tillräckligt snabbt. Men även det skulle ge branschen tillväxt.
Fler medborgare kommer att kräva mer sjukvård och så länge som samhället mäktar finansiera utbyggnaden ger det tillväxt i vår bransch på ena eller andra sättet.
Text: Torbjörn Kronander