Så kan Sverige bli ledande på ehälsa
Det pågår en mycket komplex diskussion kring ersättningsmodeller för sjukvård i Sverige. Utredningar om hur man ska ersätta ehälso-tjänster har pågått i åratal. Här föreslår Henrik Ahlén ett antal olika modeller för hur ehälsa kan användas mer, redan i dag.
Det är viktigt att den svenska offentliga sjukvården är en engagerad och kvalitetssäkrande drivkraft inom denna utveckling. Landstingen och vårdenheterna själva utvecklar redan i dag olika ehälso-tjänster. Men det är inte rimligt att vården ska kunna bygga och driva alla de nya ehälso-tjänster som behövs , en del borde läggas ut på externa aktörer.
Sådana aktörer kan till exempel vara:
Privata bolag inom ehälsa och medicinsk teknik eller läkemedel.
Patientföreningar.
Intresseorganisationer eller andra ideella organisationer.
Ehälsoarbetet pågår i Sverige och borde kunna användas mycket mer i vården.
Exempel på eälsotjänster som kan användas redan nu i större skala:
1. Enkla och tidsbesparande digitala verktyg för kommunikation mellan vården och patienterna, såsom email, chat och videomöten på internet.
2. Mobilappar och internettjänster för patienter/medborgare och vårdpersonal som kan användas inom nuvarande vårdsystem. Som videorådgivning på nätet, KBT-appar, rapporter från patienter till vården, beslutsstöd för patienter och läkare.
3. Verktyg för kroniskt sjuka som gör att de i ökad utsträckning kan bo kvar hemma och sköta en stor del av sin vård själva under personlig övervakning från vården. Patienten registrerar dagligen sina medicinska värden med hjälp av olika mätinstrument som automatiskt skickar in värdena och larmar om något är på väg att försämras. Med en iPad eller liknande läsplatta kan patienten när som helst vid behov få ett personligt videomöte med en sköterska eller läkare. Detta uppskattas mycket av patienterna i Holland och andra länder där detta redan är i allmänt bruk, det leder där även till stora kostnadsbesparingar på grund av det minskade behovs av sjukhusinläggningar.
Värdebaserad vård på väg
Det pågår en global diskussion om att ändra hela vårdsystemet till en värdebaserad vård, det vill säga att ersätta uppnådda hälsoförbättringar i stället för vårdinsatser som patientbesök och
medicinering. Detta måste få ta lång tid eftersom det är en kontroversiell modell som förändrar hela vårdsystemet. Men ehälsotjänster kommer att spela en nyckelroll även här,
eftersom de är kostnadseffektiva och gör det enklare att följa upp vårdresultaten.
Modeller på landstingsnivå
De två största hindren för utveckling och bred användning av ehälso-tjänster i Sverige är bristen på ersättningsmodeller samt att vi inte har något nationellt vårdsystem.
Dagens ersättningssystem inom vården bygger på olika principer i de 21 landstingen samt de 290 kommunerna och alla dessa 311 organisationer gör oftast sina egna upphandlingar. Det som de har gemensamt är att deras ersättningsmodeller ofta är svåra att applicera på ehälsotjänster. Det saknas också ersättningsmodeller för helt nya typer av vårdtjänster som enbart kan produceras med ehälso-verktyg.
Exempelvis saknas det i de flesta landsting policies och ersättningsmodeller för när en läkare minskar behovet av patientbesök genom att ge personlig vård via videomöten på internet, eller när en patient använder en mobilapp och ehälso-sensorer i hemmet för att följa sin egen hälsoutveckling och rapportera in till vården vid behov.
Rätt mottagare av ersättning
En ersättningsmodell beskriver värdet som en tjänst skapar samt, för ehälsotjänster, hur leverantören och de vårdgivare som använder den för sina patienter ska ersättas: vem som ska betala, på vilket sätt ersättningen ska beräknas och vilka som ska få ersättningen. Ersättningen kan vara rörlig (betala per användare eller per gång eHälsotjänsten används) eller fast (fast summa per månad).
Här är de som ska ersättas:
Leverantören av tjänsten måste kunna finansiera sin utveckling, drift, support och uppföljning. Leverantören kan vara en enhet inom den offentliga vårdsektorn, ett privat ehälsobolag eller en ideell organisation som exempelvis en patientförening.
Vårdenheten som använder ehälsotjänster som komplement till traditionell behandling måste naturligtvis också få ersättning för det. Idag är många mottagningar beroende av ersättningen för rutinbesök, så inkomstbortfallet när patienterna kommer mer sällan till mottagningarna måste kompenseras.
Specialisten som genomför analyser på distans måste kunna ersättas för det, exempelvis dermatologer som granskar insända bilder på hudförändringar, radiologer som analyserar röntgenbilder och andra specialister som följer upp medicinska data från patienterna.
Modeller finns - Slutsats
Det drivs många pilotprojekt inom ehälsa i Sverige, de flesta av dem är finansierade med olika former av offentliga stöd för forskning och utveckling, vilket skapar värdefulla erfarenheter. Många av dessa pilotprojekt har visat sig göra stor nytta, men de lämnar alltför sällan pilotstadiet för att bli skarpa tjänster som kommer till bred användning nationellt.
Utvecklarna och leverantörerna ser att det är svårt att hitta sätt att få ersättning för utveckling, drift och förvaltning av tjänsterna, vilket minskar deras intresse för innovationsarbetet.
Bristen på ersättningsmodeller för ehälso-tjänster gör att vårdmottagningar tvekar att använda dem, de ser att de inte får betalt för att själva börja använda ehälsotjänster och att de skulle tappa intäkter om färre patienter kom på besök.
Detta innebär att det är svårt för ehälsobolag att sälja sina tjänster till vårdmottagningar, kommuner och landsting, även när man kan påvisa att de sparar pengar och leder till ökad hälsa och patientnöjdhet.
Vårdmottagningarna knäar under det ökande besökstrycket och patienterna måste fortfarande avsätta tid för att komma på fysiska besök för de flesta typerna av sjukvård, även sådana besök som många idag skulle föredra att göra på distans. Detta är inte hållbart ens idag, än mindre med de växande vårdbehoven framöver med vår åldrande befolkning!
Vi har i Sverige också goda förutsättningar för ehälsa att bli vår nästa stora tjänsteexport, i form av bra testbäddar i vården, skickliga utvecklare och driftiga entreprenörer med internationella nätverk. Låt oss därför bli en ledande nation inom utveckling och användning av eHälsa som bidrar till bättre, säkrare och kostnadseffektivare vård och omsorg.
Bilden: Kry.se och mobildiagnostik av melanom med appen Dermicus är exempel på ehälsa som skulle kunna användas i större skala redan i dag, föreslår Henrik Ahlén.
Artikel av Henrik Ahlén, strateg och ehälsokonsult.