14 steg mot starkare life science
Nya karriärtjänster för klinisk forskning och en uppdatering av innovationsupphandlingen är två av 14 förslag som lyfts fram för att stärka svensk läkemedelsindustri i en ny rapport från Forska Sverige som lanserades vid ett stort seminarie i Stockholm i maj. Tre ministrar underströk vikten av aktion.
– Vi måste ta oss ur den svenska sirapen och börja göra saker innan det har gått fel. Det ska inte krävas att ett tåg spårar ur innan man fixar spåren. Det är dags att börja göra saker nu, sade Olle Larkö, dekanus Sahlgrenska akademin.
Om vi blir av med svenska sirapen, att ngt måste hända innan ngt görs, skulle vara bra. Urspårade tåget för att fixa spåren.
Alla förslag kommer med sin egen handlingsplan och presenteras i dag onsdag 6 maj under konferensen Agenda för hälsa och välstånd på Aula Medica, Karolinska Institutet. Morgonen inleddes med en presentation av de fyra första förslagen, som är avsedda för att uppnå det förstnämnda målet: excellent forskning och utbildning.
Det första förslaget rör det statliga stödet till forskning. Bland annat vill man att forskningspropositionen 2016 istället blir en forsknings-, högre utbildnings-, och innovationsproposition som bland annat bör innehålla riktlinjer för ett nytt ledarskap på Sveriges lärosäten där man kombinerar framåttänk, kollegial struktur och forskarinitierad forskning samt bör innehålla incitament för rörlighet och samverkan inom branschen.
– Rörligheten är dålig i dag och det beror till stor del på en ömsesidig brist på förtroende mellan akademi och industri. Om man väljer att lämna universitetsvärlden är det på många sätt ett ödesval eftersom det kan vara väldigt svårt att komma tillbaka. Den kulturkrocken mellan akademi och industri måste man jobba på, sade Frida Lawenius, samhällspolitisk chef på fackförbundet Naturvetarna.
Det andra förslaget var att anpassa meriteringssystemet för att underlätta för tjänster där vårdarbete kombineras med forskning samt för att stödja samarbete mellan vård, industri och akademi. Ett annat förslag är att instifta särskilda karriärtjänster för klinisk forskning för att möjliggöra för disputerad sjukvårdspersonal att arbeta inom klinisk forskning.
Det fjärde förslaget riktar sig till den nya Nämndmyndigheten för kliniska studier, som föreslås få ansvaret för att se hur de kan bidra till att ta fram uppföljningsdata för kliniska prövningar samt till marknadsföringen av Sverige som land för klinisk forskning. Åtgärdsplanen trycker även på vikten av att förslagen i Ingrid Peterssons utredning ” Starka tillsammans ” om hur Sverige kan bli ett mer attraktivt land för kliniska prövningar, genomförs i sin helhet.
När det gäller målet att åstadkomma en kvalitetsdriven vård med patienten i fokus var ett par av de fyra förslagen att införa ackreditering av vården vid universitetssjukhusen och att införa en fond för att ta upp innovationer i vården.
Bilden: Mikael Damberg , närings- och innovationsminister, svarar på frågor av Carl Johan Sundberg , professor på Karolinska Institutet och delaktig i arbetet med rapporten.