Sjukhusen är dåliga på att bekämpa VRI
Landstingens arbete med att minska vårdrelaterade infektioner går trögt. De senaste fyra åren har antalet som drabbas av infektionerna legat på oförändrad nivå, enligt Socialstyrelsen.
- Det är inte tillfredsställande att vi inte ser några förbättringar. Vi vet att en tredjedel av de vårdrelaterade infektionerna anses vara möjliga att förebygga med goda hygienrutiner, säger Lars-Erik Holm , generaldirektör vid Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Trycksår är också vanligt och orsakar stort lidande för patienten. Förekomsten av trycksår har varit i stort sett oförändrad sedan mätningarna startade 2011. Ett landsting som under de senaste åren lyckats väl med att hålla ner förekomsten är Kalmar som ligger flera procentenheter under riksgenomsnittet. Kalmar använder sig i högre utsträckning än många andra av trycksårsförebyggande eller trycksårsbehandlade madrasser.
Med begreppet skada menas en oönskad bieffekt av en vårdinsats, enligt Socialstyrelsens definition. I definitionen ingår exempelvis även skador där vårdgivaren vet att risken för en oönskad skada är stor, men nyttan av ett ingrepp vägt tyngre. Totalt hade 15 procent av patienterna som lagts in på sjukhus fått en eller flera skador, enligt en granskning av 10 000 vårdtillfällen gjord första halvåret 2013 i SKL:s regi. Journaler vid 63 sjukhus granskades.
Hälften av skadorna krävde en åtgärd, till exempel antibiotikabehandling, och 44 procent krävde en förlängd sjukhusvistelse. Av skadorna ledde 2,4 procent till en permanent skada och 2,2 procent bidrog till att patienten avled.
En motsvarande journalgranskning som genomfördes året innan visar att skadorna ligger kvar på ungefär samma nivåer. De patienter som hade drabbats av skador hade i genomsnitt mer än dubbelt så lång vårdtid som de övriga patienterna. Enligt SKL:s beräkningar kostar den förlängda vårdtiden på 1,3 miljoner vårddygn årligen 11,5 miljarder kronor.
Hygien är en viktig faktor för att minska infektionerna i vården. En mätning från hösten 2013 visar att 74 procent av personalen vid landstingen följer korrekta basala hygienrutiner och klädregler.
- Det är en förbättring sedan mätningarna påbörjades för fyra år sedan, men fortfarande lever en fjärdedel av personalen inte upp till de föreskrifter om basal hygien som ju har gällt sedan 2007, säger Anna-Karin Alvén , utredare vid Socialstyrelsen.