Johan Assarsson: Uppdrag att fixa vårdens IT
Nu har Johan Assarsson, som nybliven chef för landstingens organisation Inera, fått uppdraget att styra upp sjukvårdens IT-arkitektur. - För användarna är det förstås frustrerande när systemet inte fungerar i praktiken, jag vet att det är mycket som inte blev som det var tänkt. Vi måste våga ifrågasätta det vi gör och har gjort, säger han.
Inerachefen förringar verkligen inte IT-problemen i vården. Assarsson hör om IT-systemens effekt på sjukhuspersonalens vardag hemma vid köksbordet. Hans fru Jeanett Assarsson är läkare och hon berättar hur passerkortsystemet SITHS ställer till det för henne. När hon sitter och tittar på en journal på datorn måste hon identifiera sig genom att stoppa in kortet i datorn, om hon sedan ska resa sig och hämta något i rummet brevid måste hon ta ut kortet och logga ut, för att kunna passera dörren. En lugn dag på sjukhuset är det inte hela världen. Men om det plötsligt blir bråttom och hon måste springa till akuten efter ett larm. Och blir stoppad i dörren för att kortet sitter kvar i datorn, då kan det bli problem på riktigt.
- Jag har till och med sett lex Maria-anmälningar som visar att patienter inte har överlevt för att läkaren inte kommit in på avdelningen, berättar Johan Assarsson. Så får det naturligtvis inte vara.
Johan Assarsson är van att ha svåra offentliga uppdrag. Efter skolan blev Assarsson reservofficer och gjorde senare karriär inom försvaret med uppdraget att lägga ner regementen, avskeda och omplacera. Innan han utbildade sig till statsvetare var han marinofficer. Som 25-åring blev han Sveriges yngste statliga avdelningsdirektör. Han tycker själv att de båda utbildningarna kompletterar varandra. Han är bekväm med att leda människor och fatta svåra och ibland själv vara obekväm.
Men inte går det att leda en organisation - och peka med hela handen - som i militären?
- Nej, eller jo, ibland är det rätt att inte vara demokratisk. Att fatta beslut baserat på fakta är ibland viktigare än att alla får vara med och bestämma. Som i fallet IT-arkitektur inom vården, svarar Assarsson.
IT har blivit ett sorgebarn inom vården. Mycket har blivit väldigt bra, men det som inte fungerar leder till teknikstress och det kan irritera mer än andra saker i verkliga livet som krånglar. IT är den enskilt mest kritiserade delen inom vården hos personalen inom alla nivåer.
- Jag pratade med Göran Stiernstedt, nationell samordnare för bättre resuruttnyttjande i vården, som åker runt just nu och frågar personalen om vad de anser borde effektiviseras och förbättras. Nio av tio säger att det är IT-systemen.
Det senaste beslutet kring de centrala landstingsgemensamma verksamheterna är sammanslagningen av Inera med Center för eHälsa i samverkan, Cehis, och nya namnet i dag är Inera. Ägare och uppdragsgivare är de 21 landstingen. Styrelsen består idag av politiker och landstingsdirektörer sitter i en beredningsgrupp till styrelsen. Målet är att e-hälsa och IT-system ska samordnas till det bästa. Ineras uppgift är att utreda behovet, upphandla och implementera de gemensamma IT-tjänsterna. Att ta reda på vad som gått snett är också viktigt, tycker Assarsson, parallellt med att utveckla och förbättra.
Faller någon skuld på leverantörerna tycker du?
- Nej, det tycker jag inte. I alla fall inte formellt. Det är klart att det stundtals varit ganska tuffa diskussioner kring vissa leveranser men på det hela taget har de levererat det vi har efterfrågat.
Kan du tänka dig att bjuda in företagare och entreprenörer för att få hjälp?
- Ja, det kommer vi att göra mer framöver. Vi kommer att ha hearings och samla även mindre företag för att spåna och problemlösa. Även användarpaneler och interaktion med vårdpersonal och användare kommer vi att systematisera.
Vem ska vårdpersonalen klaga hos när IT-systemet inte fungerar?
- Det är faktiskt så att patienteras kravbild är reglerad i lag och kraven på landstingen är reglerad i lagen, men IT-användarna i personalgruppen har inga lagtekniska möjligheter att ställa krav på att det ska fungera. Om systemet inte fungerar måste man ibland försöka lösa problemen så gott det går, säger Johan Assarsson och ser själv lite överraskad ut när han säger det.
Av landstingens totala IT budget går 5 procent till de gemensamma IT satsningarna via Inera. Assarsson har en budget på 600 miljoner kronor att använda för att köpa IT-arkitektur, infrastruktur och programvara. Det är bara dubbelt så mycket som Stockholms skolor lagt på sitt IT-system, för att ta en jämförbar siffra inom offentlig verksamhet.
- Det är ingen jättebudget, men jag hoppas att när valdammet lagt sig framåt 2015 kommer den att öka. Jag hör politiker prata om en IT-miljard och alla politikerna verkar vara överens om att detta är ett viktigt område.
Assarsson ser sin främsta uppgift som att samordna och ta helhetsgrepp på invånartjänsterna UMO och 1177/Vårdguiden, Journal på nätet och vårdtjänsterna Nationella patientöversikten, Pascal och se till att samordna alla de som har ett arkitekturuppdrag. Med helhetsgrepp menar Assarsson inte visionen om en gigantisk stordator där allt ska skötas av samma leverantör och alla enheter ska ingå i samma system.
- Jag tror inte på ETT system, eller ett journalsystem till exempel, men att komma överens om termer, mallar och begrepp. Jag tror att det är bättre att gräva där man står. Det finns mycket som tyder på att vi kommer att kunna få alla system att kommunicera och få ner informationen. Ser vi projektet Journal på nätet, till exempel, så kommer snart patienten att kunna se journalen på nätet. Då är det klart att alla andra berörda inom vården också ska kunna få tillgång till den, utan att bygga ett enormt gemensamt journalsystem.
När vi kommer in på invånartjänster och patientmakt rycker det till i Assarssons högra öga. Han verkar verkligen brinna för patientens möjlighet att påverka sin behandling. Assarsson har stått på barrikaderna som ensamutredare i patienmaktutredningen och nu i mars läggs propositionen om patientlagen, som grundas på hans utredning. Syftet är att stärka patientmakten och den viktigaste delen i förslaget är att patienten själv ska kunna välja läkare och klinik, helt oavsett var landstingsgränsen går.
- Det kan vara så att man tycker att man får en bättre vård i något annat landsting, då ringer man dit. Ingen kan neka dig. Det blir faktiskt en liten, liten försvagning av det kommunala självstyret, men jag tror att det är den vägen man måste gå.
Blir läkare eller andra oroliga när du kommer som en man av folket och förespråkar ökad patientmakt?
- Nej, men det vore väl roligt om de inte bara tycker att jag är en tråkig byråkrat, det kanske de också tycker, men framför allt tror jag att de flesta läkare är kloka och öppna människor som bara vill få allt att fungera så bra som möjligt.
När kommer IT-systemen att fungera på våra vårdinrättningar och sjukhus?
- Inom några år, de närmaste åren. Vi behöver lära från de case som gjort succé, som Vårdguiden och 1177 med flera. Vi måste leverera fler göra succésystem, vi måste göra system som vården vill ha.
_________________________________________________________
Namn: Johan Assarsson
Ålder: 51
Bor: Villa i Kalmar och sommarställe på Öland
Familj: Frun Jeanette Assarsson, och barnen 4, 9, 14 och 17 år.
CV: Började inom militären, läste pol mag, blev landstingsbyråkrat i Blekinge, landstingsdirektör i Kalmar och sedan regiondirektör i Västra Götaland med flera uppdrag inom olika landsting. Ledde patientmaktutredningen. Nu chef för Inera.
___________________________________________________
Assarsons Att göra-lista
1. Ta tag i den egna organisationens ekonomi.
2. Se över organisationen utifrån uppdraget.
3. Utveckla ägarstyrningen.
4. Få med oss vårdprofessionen och samverka kring invånartjänsterna.
5. Fortsätta utveckla IT-arkitekturen och få med industrin, även de mindre företagen.