23948sdkhjf

Brist på stöd för information kring barnläkemedel i Sverige

På Astrid Lindgrens Barnsjukhus administreras cirka 400 000 läkemedelsdoser per år. Hälften av alla läkemedel som används för barn inom slutenvården saknar information om behandlingsform. Dagens läkemedelsinformation är ostrukturerad och spridd på många olika ställen.
I många länder ges information kring barnläkemedel ut via handböcker och hemsidor som publiceras av professionen. Detta saknas i Sverige. ”Det är en patientsäkerhetsfråga” säger Synnöve Lindemalm, barnläkare och klinisk farmakolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

”Läkemedelsbehandling är den vanligaste vårdåtgärden och även den vanligaste skadeorsaken. Det är en patientsäkerhetsfråga där både barnen och föräldrarna drabbas”, säger Synnöve Lindemalm.

I många länder, bland andra Norge, USA och England, publicerar läkare kontinuerligt information på plattformar där alla som är involverade i processen kring barnläkemedel kan få nödvändig och relevant kunskap. Förra året delade den norska motsvarigheten till Socialdepartementet ut 5 miljoner NOK till arbetet med en sådan plattform. Några liknande resurser har ännu inte setts i Sverige.

”Jag har träffat både Socialdepartementet och Läkemedelsverket för att visa vårt verktyg och hur det löser de problemställningar som finns. De har varit positivt inställda men vi behöver ekonomiska medel för det fortsatta arbetet”, säger Synnöve.

Verktyget Synnöve berättar om heter ePed (Experience and Evidence based Pediatric Drugs) och har använts på Astrid Lindgrens Barnsjukhus sedan 2011. I ePed samlas information om barnläkemedel där den internationella litteraturen, databaser och informationsportaler kontinuerligt granskas och omformuleras till svenska förhållanden. I ePed finns även information om avvikelser, kostnader, frågor och statistik som är kopplat till barnläkemedel. Informationen förvaltas vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Varför finns inte en sådan plattform i Sverige?
”Traditionellt sett har vi inte arbetat med läkemedel på detta sätt i Sverige. ePed är både en plattform, en nyckel som kan samla och läsa information om barnläkemedel och ett kunskapscentrum. Det är viktigt att samla tvärvetenskaplig kunskap kring dessa frågor för att sedan underlätta arbetet vid de olika barnsjukhusen i Sverige. Men en aktiv förvaltning av informationen är en nyckel till framgång”, avslutar Synnöve.

”I december produktionssattes en ny version av ePed som fick ett tekniskt lyft, från att vara en lokal access lösning till en plattform som möjliggör en nationell spridning”, tillägger Patrik Wahlberg på Mawell, företaget som vidareutvecklar och står för den tekniska förvaltningen av ePed.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078