Upphandlingskonferensen 2012
Årets stora Upphandlingskonferens samlade närmare 300 deltagare med ansvar för upphandling, inköp och material inom det offentliga samt representanter från de medicintekniska leverantörerna. Huvudtemat för konferensen var patientsäkerhet och hållbar vård och omsorg, men även att ge en uppdatering av nyheter inom upphandlingsregelverket. Bakom konferensen stod Swedish Medtech, Landstingsnätverket för upphandling (LfU), Ledningsnätverket för Medicinsk Teknik (LfMT) och Nätverket för Materialkonsultenter.
Mötet öppnades av Stefan Perdahl, ordförande för LfU och Lars Näslund, ordförande för Swedish Medtechs Upphandlingskommitté. Båda dessa har aktivt deltagit i att forma konferensens upplägg och innehåll. Louise Axling från sll Upphandling redogjorde för projektet ”Sårvård Special”, som är den första medicintekniska upphandlingen med hälsoekonomisk utvärdering i Sverige. Initiativet kom från tove-nätverket, som består av bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, Swedish Medtech, Vårdförbundet, Nätverket för Hälsa och Demokrati och Nätverket Uppdrag Hälsa. SLL Upphandling hade bjudits in till nätverket och antagit förslaget att arrangera en första upphandling med hälsoekonomiska parametrar i underlaget. Man kom fram till att ”Sårvård special” var ett bra projekt att starta med. Utgångspunkten var att få ut så mycket hälsa som möjligt för skattepengarna. Då medicinteknik inte tidigare blivit utvärderade efter hälsoekonomiska parameterar i en upphandling beslutade man att göra en avgränsning. Utvärderingsmodellen förenklades. Man valde att efterfråga kostnad för produkten, kostnad för personalen samt eventuell transportkostnad och det fick sammantaget utgöra behandlingspriset. Man ville även ha in underlag som stödjer den angivna omläggningsfrekvensen. När utvärderingen var klar kunde man konstatera att den produkt som var billigast i inköpspris inte blev den mest lönsamma när omläggning och transport vägdes in.
Nu fortsätter arbetet med att utveckla upphandlingen. Patientsäkerhet och gränssnittet mellan utrustning och förbrukning är viktigt att ta hänsyn till vid upphandling. Stefan Olsson, medicinteknisk chef i Kristianstad lyfte fram de konsekvenser man kan se i mötet mellan
utrustning och förbrukningsartiklar från olika leverantörer. I synnerhet tittade han på de fall där man låtit lägsta pris avgöra i upphandlingen av förbrukningsartiklar och inte den sammanlagda effekten. Som exempel nämnde han en upphandling av infusionssprutor till ett lägre styckepris, konsekvensen blev dock att man fick kalibrera om samtliga infusionspumpar som sprutorna skulle kopplas till, vilket vida översteg den inledande besparingen på förbrukningsmaterial. Det är viktigt att analysera vilka som blir berörda och involvera dessa tidigt i upphandlingsprocessen. Sociala och etiska krav är en viktig fråga för både landsting och leverantörer. Sedan 2008 ställs tydligare krav på detta i upphandlingar. Pauline Göthberg är nytillträdd nationell samordnare för socialt ansvarstagande i offentlig upphandling och presenterade de trender som hon ser idag inom området. Bland annat kunde hon konstatera
att det blir ett viktigt politiskt styrmedel för att nå en hållbar utveckling, då det offentliga upphandlar varor och tjänster för cirka 120
miljarder kronor per år. Samtidigt har sociala krav kommit att bli en ledningsstrategifråga för många företag där man ser att det leder
till långsiktig lönsamhet och ett ökat anseende hos omvärlden, men även bland kunderna och sina egna medarbetare. Utvecklingen går framåt på området och de röster som hördes indikerade att vi alla vill åt samma håll, knäckfrågan är bara hur vi utvärderar det hela rent praktiskt. Sista presentationen på Upphandlingskonferensen hölls av Anders Ekholm; analyschef på Socialdepartementet. Under rungande skratt och spontana applåder redogjorde han för regeringens lev-projekt (Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050).
Bakgrunden var välbekant: Sveriges åldrande befolkning, vilken sattes in i ett sammanhang av produktivitetsutveckling, bnptillväxt och konkreta exempel på hur behovet av vård och omsorg kan sänkas. Det som började som ett mycket dystert scenario om hur allt färre arbetande och arbetsföra ska försörja och ta hand om allt fler, slutade i en hoppfull och väl underbyggd beskrivning av hur de framtida vård- och omsorgsbehoven kan mötas utan att sektorns andel av bnp ökar. Det som behövs är en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år. Detta ligger långt under vad de allra flesta andra sektorer har presterat årligen under hela 1900-talet.
En viktig förutsättning för att kunna åstadkomma detta blir att öka tillgängligheten till ny teknik och hjälpmedel. Nytänkande,
utveckling, forskning och organisationsinnovation var några nyckelord i en mycket uppskattad föreläsning.