23948sdkhjf

Patolog om livmoderskandalen på Akademiska: ”Titta på hela vårdkedjan”

Efter feldiagnostiseringarna på Akademiska sjukhuset har strålkastarljuset riktats mot kvaliteten på patologin. ”Har man övertolkat någonting en gång så kan det helt enkelt bli så att man gör det igen”, säger Christina Kåbjörn Gustafsson, specialist inom patologi, till Medtech Magazine.

Efter felaktiga diagnoser vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har 33 kvinnor fått sin livmoder bortopererad i onödan, vilket Medtech Magazine tidigare rapporterat.

Kvinnorna hade diagnostiserats med EIN, Endometrial intraepithelial neoplasi, som är ett förstadium till livmodercancer. Senare visade det sig att den diagnos som ställdes utifrån vävnadsprov var felaktig.

Utredningen visar att det har skett en systematisk överdiagnostisering, och nu vänds många blickar mot patologin i Sverige.

Christina Kåbjörn Gustafsson är ordförande för expertgruppen för patologi på organisationen Equalis, som arbetar med kvalitetssäkring av diagnostik inom patologi och cytologi. Hon förklarar att det finns arbetsdokument som patologer ska utgå från.

I sin roll är hon sammankallande för arbetsgrupper i Kvalitets- och standardiseringskommittén (KVAST) i Sverige. KVAST-grupperna tar fram och uppdaterar arbetsdokument för olika typer av organsjukdomar, som sedan infogas i de nationella vårdprogrammen.

– Det är ju viktigt att alla avdelningar förstår det och utgår från arbetsdokumenten, och det kan jag säga att man inte alltid gör på alla laboratorier i Sverige. Det är en aspekt av det hela, säger hon.

Hur labbet på Akademiska har förhållit sig till dokumenten kan Christina Kåbjörn Gustafsson inte svara på. Men hon konstaterar att diagnosen EIN inte är enkel att ställa.

– Jag har tittat på många sådana prover själv och för att förstå mig på hur jag ska tänka har jag behövt gå in och läsa på nästan varje gång. Jag kan förstå att man kan hamna fel där.

Akademiska sjukhuset beskriver att det aktuella fallet handlar om flera patologer på laboratoriet som har gjort samma överdiagnostisering, vilket tyder på att det skapats en intern, felaktig standard.

Christina Kåbjörn Gustafsson menar att universitetssjukhus generellt sett är bra på att följa nationella standarder. Men de har å andra sidan inte en rutin av att andra granskar deras prover innan operation, eftersom de själva är referenslaboratoriet.

 – Har man övertolkat någonting en gång så kan det helt enkelt bli så att man gör det igen.

Hur tänker du att patologer bör jobba för att förebygga detta?

– Har man ett svårt fall brukar man rådfråga kollegor. Man kan även tänka sig att kontakta en KVAST-grupp och visa ett fall, exempelvis digitalt.

Equalis, i samarbete med KVAST-grupperna, gör också regelbundna kvalitetsutskick som lärande exempel till kollegorna på patologavdelningarna i Sverige. Exemplen är frivilliga att göra men Christina Kåbjörn Gustafsson menar att i princip alla avdelningar bör delta och ta till sig av feedbacken. Det är ett sätt normera diagnostiken bättre nationellt.

Patologlaboratorierna i Sverige är nästan digitala, men processen stoppas upp på många håll av svåra tekniska lösningar, otillräckliga scanners och undermåliga bildvisningsprogram. Detta fördröjer den vidare utvecklingen att använda AI-program för vissa typer av diagnoser som ett beslutsstöd, menar Kåbjörn Gustafsson. Hon menar att SKR och staten behöver ge ordentliga förutsättningar till regionerna med ekonomiskt stöd för denna uppbyggnad.

Vidare poängterar hon att en viktig aspekt är remittentens tolkning, och just i detta fall gynekologernas tolkning av patologernas svar. Dialogen mellan kliniker och patologer är avgörande och man bör ställa sig frågan varför Akademiska sjukhuset var så villiga att operera, menar hon.

– Man behöver titta på hela vårdkedjan. Hur har man tagit provet? Hur har svaret tolkats? Varför har man inte ifrågasatt diagnosen och varför har man gått direkt på operation?

Slutligen understryker hon att patologer behöver mer fortbildning för att ständigt vara uppdaterade.

– Under 2023 och 2024 har patologer haft svårt att fortbilda sig. Regionerna och sjukhusledningarna har kraftigt försvårat möjligen att åka på kongresser och delta på utbildningar, säger hon och fortsätter:

– Det som har hänt i Uppsala kan vara yttersta exemplet på vad som händer när man inte fortbildar sin personal.

Akademiska kommer efter händelsen att följa upp prover som tagits tidigare än den aktuella perioden för att säkerställa att fler liknande fall inte inträffat, och kommer även att göra en Lex Maria-anmälan efter händelsen.

Kommentera en artikel (1)
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078