Hon efterlyser en diskussion om vårdrobotar
Britt Östlund är professor i teknisk vårdvetenskap på KTH där hon är verksam vid institutionen för medicinteknik och hälsosystem. Där jobbar hon bland annat på Integration Lab där olika tekniska innovationer inom vården och kommunal omsorg testas i ett hemliknande labb. Hon är även involverad i ett EU-projekt som undersöker hur användningen av robotar ökar inom olika områden.
– Inom hälso- och sjukvården finns det väldigt många framgångsrika exempel på automatisering, till exempel robotar som kör omkring på Nya Karolinska och forslar omkring material. Ett annat exempel är robotar som används inom mikrokirurgi, säger Britt Östlund till MedTech Magazine.
Ett område där det finns ett stort potential för robotar är äldreomsorgen. Britt Östlund anser att teknikanvändningen är väldigt outvecklad inom äldreomsorgen.
– Det är inte så att man saknar teknik där, hela den mobila hemtjänsten är byggd på teknik, men bristen på att organisera den här tekniken är stor. Numera finns det väldigt få platser på särskilda boenden eller andra boende och mycket av den teknik som förr fanns på sjukhus kommer därför hem till omsorgstagaren. Samtidigt kommer det in en massa teknik från kommunens sida som hemtjänsten står för samtidigt som människor även har egen digital teknik hemma. Bristen på koordinering och samarbete kring tekniken i hemmet är påtaglig.
Möjligheterna ökar med digitalisering samtidigt som det blir mer komplext och systemiskt. Det medför även risker och etiska överväganden.
– Riskerna berör hur den personliga informationen lagras och vem som kan se den. En annan risk är att robotar används hemma i miljöer som inte är kontrollerade till skillnad från sjukhus. Miljön måste kanske göras om hemma så att roboten inte trasslar in sig eller faller över saker. Även it-infrastrukturen måste stämma överens så att det går att överföra information.
Britt Östlund poängterar att det behöver diskuteras vilken nytta man får av ny teknik och robotar inom vården och se om behovet finns.
– Frågan är om dessa vårdrobotar behövs i vården utöver det som redan finns. Nu införs det både teknik som man vill ha och som man inte vill ha. De som jobbar inom vården, patienterna och omsorgstagare ska ha mer inflytande när dessa lösningar tas fram. Det handlar inte så mycket om teknik utan om hur mycket inflytande människor egentligen har på arbetsplatsen. Hur fungerar det nu och hur mycket ska vi utveckla, modifiera och automatisera.
Patienter och omsorgstagare har ibland svårt att förstår vilken nytta de ska ha av robotar hemma och de behöver bli mer tilltalande, anser Britt Östlund.
– Robotar är idag väldigt fula och de behöver bli snyggare och bättre utformade, helst på ett roligt sätt. De robotar som har gått hem och används mer, fastän de är dyra, är lurviga djurrobotar som säl och katt. Folk gillar att hålla på och gulla med dem.
I ett internationellt perspektiv brukar man jämföra Sverige med Asien där robotar används i högre grad.
– Om vi jämför Sverige med Japan så använder de mycket mer robotar än oss men de är kanske sämre på att organisera de olika systemen.