Roche Diagnostics om året med coronaviruset
Covid-19-pandemin dominerade år 2020 i alla hänseenden. Redan i slutet av december 2019 kom de första nyheterna om att ett nytt virus hade upptäckts i kinesiska Wuhan och snart började det talas om att sars-cov-2, som var besläktat med det virus som låg bakom sarsutbrottet 2003-2004, hade potential att skapa en pandemi.
Världen insåg snabbt att det var viktigt att kunna identifiera vem som var infekterad och efter att kinesiska forskare publicerade virusets RNA-kod på en open access-sida i januari 2020 kom utvecklingen av diagnostik för covid-19 snabbt igång. Bland de första att lansera ett automatiserat PCR-test för viruset sars-cov-2 var schweiziska Roche Diagnostics.
– Efter att man publicerat RNA-sekvensen tog det oss en månad att ta fram och validera testet. Så snabbt har det aldrig gått att utveckla diagnostik förut och en förutsättning för det var att hela forskarvärlden jobbade med öppna kort – att alla delade med sig av den information man hade, berättar Susanna Francke Rodau, Director Healthcare Development på Roche Diagnostics Scandinavia, till MedTech Magazine.
Sedan pandemins början har Roche Diagnostics till dags dato lanserat totalt åtta tester för covid-19, dels för point of care-bruk och dels analyser som måste genomföras på laboratorium. Det rör sig om PCR-tester för att diagnosticera pågående covid-19-infektion, antigentester som ska fungera som komplement till PCR-analyserna och antikroppstester som visar om en person har haft covid-19 eller inte.
Smittspridningen kom igång på allvar under våren och många länder startade snabbt upp arbetet med smittspårning och testning. Att efterfrågan på covid-19-diagnostik samtidigt blev så stor i många delar av världen har märkts ordentligt på Roche, enligt Susanna Francke Rodau.
– Vi hade redan innan pandemins början bra kontakt med svensk hälso-och sjukvård och med akademin så det har såklart hjälpt oss. Vi har daglig kontakt med vården så logistiken fanns redan på plats, liksom tekniken. En annan aspekt som har varit positiv är att vi generellt har nära relationer till varandra i Sverige, så kommunikationen mellan näringsliv, vård, forskare och myndigheter har flutit på bra!
Roche Diagnostics såg också tidigt att det var viktigt att alla samarbetade med varandra, även med konkurrenterna, berättar Susanna Francke Rodau.
– Redan tidigt i våra kontakter med politiker var vi tydliga med att här behövs alla. Vid behov har vi hjälpt myndigheter och vårdaktörer att hitta andra företag som kan leverera diagnostik, och delat med oss av kontaktpersoner till dem.
Nu har det gått drygt ett år sedan sars-cov-2-viruset upptäcktes och det har sedan dess hunnit skapa utbrott som gått upp och ner i vågor i de flesta länder.
Nu har vaccineringen mot covid-19 pågått ett tag. Det innebär dock inte att utvecklingen av diagnostik mot viruset läggs ned. Susanna Francke Rodau berättar bland annat att ett system för kvantitativ antikroppsmätning i skrivande stund sätts upp i Stockholm.
– De tester som kom förra året visar om man har antikroppar eller ej men det här systemet kan mäta hur mycket antikroppar man har.
De kvantitativa analyserna öppnar bland annat upp en möjlighet att samla in information till kroppstesterna som visar om man har antikroppar eller inte.
Roche Diagnostics är även delaktiga i att sätta upp en plattformslösning för antigentestning. Nu ska systemet valideras för att se till att det fungerar som det gjort i företagets studier och när systemet är igång är förhoppningen att antigentesterna ska avlasta PCRanalyserna, där mer manuell hantering krävs.
Antigenbaserade snabbtester är inte lika känsliga som PCR-analyserna, så det finns en risk att missa vissa fall.
– De bästa antigensnabbtesterna ligger runt cirka 95 procents känslighet och olika länder har valt olika strategier för dem. De är tänkta att användas för symptomatiska personer eller personer som utsatts för en risk för smitta. Folkhälsomyndigheten har en expertgrupp för antigentester och i december publicerade myndigheten sina senaste riktlinjer om hur antigentester ska användas.
När pandemin är över tror Susanna Francke Rodau att diagnostikbolagen och de kliniska labben kommer att få omprioritera sina resurser igen.
– I och med att pandemin har lett till uppskjuten diagnostik för andra sjukdomar, till exempel på grund av pausade screeningprogram, kommer vi alla ha mycket att göra även fortsättningsvis. Samtidigt ser vi fram emot ett mer planerat läge, där vi inte längre behöver trolla med knäna för att hinna med.
Hon tillägger att pandemin tycks ha öppnat samhällets ögon för hur viktig diagnostik är.
– Nu möter vi en större förståelse för komplexiteten i diagnostiken. Fler förstår hur investeringar i instrument och diagnostik, som är en av vårdens lågkostnadsdelar, kan ge stora vinster senare i flödena.
Susanne Francke Rodaus: Lärdomar till nästa pandemi:
• Samarbetet och öppenheten. För att klara en pandemi krävs många aktörer med olika perspektiv.
• Jag hoppas att vi har lärt oss hur viktigt det är med koordinering mellan Sveriges 21 regioner, så att vården ser likadan ut i hela landet. Så har det inte varit nu.
• För de flesta går det bra att jobba flexibelt – ibland från kontoret och ibland hemifrån.
• Mycket som har gjorts i fysiska möten kan lika väl göras via videosamtal, exempelvis våra utbildningar för klinisk labbpersonal. En positiv effekt av att ha digitala möten är att fler kan delta på dem eftersom man inte måste resa någonstans.