Tidigare upptäckt med framtidens alzheimerdiagnostik
Alzheimers sjukdom är ett neurodegenerativt tillstånd som är den vanligaste orsaken till demenssjukdom. För den som drabbas av alzheimer dör alltfler nervceller av med tiden och vissa delar av hjärnan krymper, vilket kallas atrofi.
Symptomen uppkommer efterhand och består bland annat av försämrat minne och kognitiva svårigheter men även av neuropsykiatriska symptom som depression och ångest. Sjukdomen går inte att bota men det finns en del läkemedel som gör symptomen mildare och saktar ned insjuknandet. Ett exempel är läkemedelsfamiljen acetylkolinesterashämmare, som kan lindra de kognitiva symptomen vid demenssjukdom genom att hämma nedbrytningen av signalämnet acetylkolin. Ett annat exempel är NMDA-receptorantagonisten Memantin.
Alzheimers sjukdom kännetecknas av en ansamling av proteinerna beta-amyloid och tau i form av plack i hjärnan och detektion av dessa proteiner är en viktig del i diagnostiken av sjukdomen. Det är känt att förändringarna i hjärnan startar flera år innan de första symptomen uppkommer, och i framtiden kommer personer med Alzheimers sjukdom att kunna diagnosticeras avsevärt tidigare än idag.
Idag delas diagnostiken av Alzheimers sjukdom in i två olika faser: en basal demensutredning som vid behov följs upp av en specialistutredning.
Vid den basala demensutredningen genomförs bland annat en läkarundersökning och en funktionsbedömning, där man ser vilka funktionsförmågor personen i fråga har och vad som har förändrats över tid. Dessutom får patienten göra ett minnestest samt svara på frågor om vilka minnesproblem man har. En anamnes hämtas även in från anhöriga.
För att utvärdera den visuospatiella- och planeringsförmågan genomförs ett så kallat klocktest, där personen ska rita en klocka.
En del av utredningen syftar till att utesluta andra orsaker till patientens minnesnedsättning och kognitiva svårigheter. Bland annat tas en rad blodprover där man undersöker koncentrationen av sköldkörtelhormon, mäter blodvärdet samt ser om personen har vitaminbrist.
– Man måste dessutom gå igenom vilka läkemedel som patienten får eftersom vissa mediciner, som starka smärtstillande, kan påverka minnet, berättar Maria Eriksdotter, professor och dekan vid Karolinska Institutet Syd samt överläkare inom geriatrik på Karolinska universitetssjukhuset.
För att utesluta att symptomen beror på en hjärntumör undersöks patienten med datortomografi, CT. Genom denna undersökning kan läkare också se om hjärnans minnescentra har drabbats av atrofi.
Efter den basala utredningen kan man i vissa fall ställa en diagnos. Annars, om det fortfarande är oklart om personen har alzheimers sjukdom eller inte, inleds en specialistutredning. Då genomförs ett neuropsykologiskt test samt en magnetröntgenundersökning, MR, som gör att man bättre kan visualisera hjärnans volym och eventuella kärlskador. På universitetssjukhusen kan man dessutom använda PET för att visualisera tau- och amyloidansamlingar i hjärnan.
Vid specialistutredningen utförs även lumbalpunktion för att mäta förekomsten av beta-amyloid och tau i ryggmärgsvätskan. Dessutom undersöks ofta förekomsten av neurofilament, som påvisar pågående nedbrytning av nervceller.
– Data från Svenska Demensregistret, Svedem, visar att i Sverige utförs lumbalpunktioner på ungefär 48 procent av alla som går igenom en specialistutredning och får en demensdiagnos.
Det är fler än i de flesta länder, berättar Maria Eriksdotter. Det är här den stora förändringen väntas i framtidens diagnostik. Lumbalpunktion görs vanligen på sjukhus och är tämligen resurskrävande, men arbetet pågår för fullt världen över med att hitta biomarkörer för Alzheimers sjukdom som kan detekteras genom ett blodprov. Det skulle innebära att den delen av den diagnostiska utredningen lätt kan utföras redan på vårdcentralen, under den basala utredningen.
I november publicerade forskare från Göteborgs universitet, spanska Barcelona Beta Research Centre, slovenska University Medical Centre, och franska University of Paris två olika studier som presenterade nya varianter av proteinet fosfo-tau som enligt dem kan detekteras i både ryggmärgsvätske- och blodprover hos personer med Alzheimers sjukdom, flera år innan de första symptomen har utvecklats.
Forskningen utfördes under ledning av Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som meddelade att han hoppas att den här typen av upptäckter ska leda till att personer med Alzheimers sjukdom i framtiden kommer att påbörja behandling betydligt tidigare än idag och därmed kommer att få en bättre effekt av behandlingen. Det finns dessutom en möjlighet att mäta fosfo-tau kontinuerligt, för att utvärdera behandlingen över tid.
– Alzheimerdiagnostiken har gjort stora framsteg sedan början av 90-talet. Lumbalpunktioner fungerar bra men är resurskrävande så om man kan mäta biomarkörer som fosfo-tau i blodprover som på ett enkelt sätt med hög känslighet kan bidra till att diagnosticera Alzheimers sjukdom skulle det vara en stor vinst. Utvecklingen av tekniken för blodprover vid Alzheimers sjukdom har pågått länge och förhoppningsvis får vi se resultat snart i klinisk rutinsjukvård, kommenterar Maria Eriksdotter.
– En anledning till att det tagit tid är att Alzheimers sjukdom är ett mycket komplext tillstånd och det finns sannolikt flera subtyper av alzheimer som inte har definierats ännu, tillägger hon.
Även om det kommer känsligare metoder så menar hon att det fortfarande kommer att behövas ordentliga utredningar där mer information samlas in för att på ett tillförlitligt sätt diagnosticera Alzheimers sjukdom.
– Det enda steget i diagnostiken som förmodligen kommer att ersättas helt av blodprov är lumbalpunktioner.
Ett annat fält där utvecklingen går snabbt är på imagingfronten och vid Alzheimerdiagnostik används som tidigare nämnts flera olika bildtagningstekniker.
– Det pågår en snabb utveckling på imagingsidan. I framtiden kommer PET-tekniken bli bättre och billigare och kommer att komplettera MR-undersökningarna. Även CT-tekniken utvecklas snabbt och blir allt känsligare.
I framtiden väntar alltså tekniker som gör det möjligt att diagnosticera personer i ett tidigare skede än idag. Frågan är då vem som ska utredas i framtiden.
Maria Eriksdotter menar att det förmodligen inte kommer att bli fråga om någon storskalig screening av befolkningen som det ser ut nu.
– I väntan på mer effektiva läkemedel finns det ingen poäng med att screena befolkningen för alzheimer, utan en minnesutredning bör fortsatt inrikta sig på personer med symptom såsom minnessvårigheter.
– Kolinesterashämmarna lindrar dock symptomen och de som får dem lever längre. Personer med alzheimer bör därför erbjudas behandling med dessa läkemedel. Vi vill såklart gärna ha sjukdomsmodifierande mediciner men det finns inte än. Däremot är jag säker på att det kommer att komma bra läkemedel i framtiden, och då tror jag att det kommer att röra sig om en cocktail av olika substanser eftersom det är en så komplex sjukdom.
Maria Eriksdotter är registerhållare samt ansvarig för kvalitetsregistret Svenska Demensregistret, Svedem. Det startades upp år 2007 och har som målsättning att alla demenssjuka i Sverige ska få bästa möjliga vård, som ska vara likvärdig i alla delar av landet. Genom den data som samlats in via Svedem har man bland annat kunna konstatera att dödligheten i olika demenssjukdomar minskat över tid i Sverige, kanske för att behandlingarna och vården har blivit bättre, liksom behandlingen av olika riskfaktorer.
– Det är svårt att utvärdera om livskvaliteten också är bättre men det vi kan se är att man också lever längre i varje fas av sjukdomen. Det är positivt särskilt då även de tidiga faserna, då man mår relativt bra, blir längre.
I sin egen forskning undersöker Maria Eriksdotter hur behandling av Alzheimers sjukdom och läkemedel mot andra tillstånd, som diabetes och stroke, påverkar varandra. Det är viktigt att veta eftersom de flesta alzheimerpatienter får behandling för mer än en sjukdom.
Hon forskar även på tillväxtfaktorn Nerve Growth Factor, NGF, för att se om den kan användas som behandling mot Alzheimers sjukdom.
– NGF stimulerar kolinerga nervceller, och det är de som bryts ned tidigast vid alzheimer. I en tidigare studie såg vi att NGF hade en effekt om man tillförde det direkt in i hjärnan via en kateter och nu försöker vi utveckla nya liknande substanser som kan gå igenom blodhjärnbarriären och därmed kan ges i form av läkemedel.