23948sdkhjf

Torbjörn Kronander: "Vad händer nu?"

Givetvis kommer efterfrågan tillbaka, men det kommer att ta tid, skriver Torbjörn Kronander om de följder som covid-19-krisen har för medtechbranschen på kort och lång sikt.

Konsekvenserna av covid-19 sveper över världen i takt med att lockdown pågår och dödstalen stiger. Det man kan konstatera är att ingen vet de långsiktiga effekterna av vare sig sjukdomen eller åtgärderna vi vidtar mot den. Men vi pratar om gigantiska effekter som inte kommer att blåsa över snabbt.

På kort sikt drabbas vi i medtechbranschen olika. Det finns tillverkare av utrustning som bara önskar att man hade haft mer i lager. Tillverkare av respiratorer, dialysmaskiner, röntgenutrustning av vissa slag, skyddsutrustning med mera har en efterfrågan utan dess like. Men inom andra områden som till exempel proteser, viss kirurgiutrustning, utrustning för elektiv vård, labbutrustning utanför vad som krävs för coronaviruset och associerade sjukdomar är det tvärstopp. Även om vår sektor inte har i närheten av de effekter som man ser i de mest utsatta branscherna så drabbas vissa av oss hårt.

Men vad händer sen? En dag kommer även covid-19 att ha blåst över. Pandemier har ett slut.

Eftersom man i stort sett stoppat elektiv vård i hela världen så kommer man ha ett berg av sådana åtgärder att försöka beta av, något som innebär att till exempel protestillverkare kommer att ha en nästan lika stor ökning i efterfrågan då, som man har en minskning nu. Inom de sektorerna kommer det att vara fråga om att övervintra. Efterfrågan kommer på sikt att öka så att den totala konsumtionen räknat över lång tid kommer att vara nära oförändrad. De som inte får proteser nu, kommer bara att få dem lite senare samtidigt som de som skulle fått dem då också måste ha dem. Givetvis justerat för att produktionen i sjukvården skall hinna med.

Sedan har vi exempelvis cancervården. I stort sett i hela världen har man stoppat all cancerscreening och väldigt många människor som i normala tider hade sökt vård för den där knölen i bröstet, eller den ökande svårigheten att kissa, kommer att göra det senare än man annars skulle gjort eftersom många inte vågar gå till sjukhusen på grund av risken för smitta. Cancer kommer att upptäckas senare än vad som annars skulle varit fallet. Det kommer att påverka vården i det att cancer under en tidsperiod kommer att ha gått längre när terapin skall påbörjas än vad vi är vana vid. Sjukdomen kommer då att vara mer dödlig och fördelningen mellan relativt enkla åtgärder och mer kraftfulla, eftersom det är senare i förloppet, kommer att påverkas.

När detta blåst över kommer vi också temporärt att se en uppbyggnad av beredskapslager i nästan alla länder. ”Just in time” är en farlig sak i tider av pandemier och man kommer baserat på erfarenheterna nu att under lång tid att bygga lager i våra samhällen. En övergående effekt, men räknat över lång tid en ökande efterfrågan tills lager är uppbyggda.

Förhoppningsvis kommer samhället att ha lärt sig så man bygger lager även inom andra tänkbara framtida krisområden. Slutligen är en observation man kan göra att skatteinbetalningarna i världen kommer att minska i takt med att BNP minskar. Och vi pratar om enorma minskningar av BNP och ökning av arbetslöshet. Detta kommer att få stora effekter på sjukvårdens investeringsförmåga under lång tid framöver i länder med offentligt finansierad sjukvård. Stora investeringar kommer att skjutas på framtiden av rena finansieringsskäl.

Kommer detta då även att drabba länder med privat finansierad sjukvård? Ja, det kommer det att göra. I USA har till exempel många riktigt stora och kända sjukhus nu ställt om till covid-19-beredskap. Det innebär, som jag skrev ovan, att den elektiva vården i stort sett försvunnit. Men det är på hjärta-kärloperationer, ortopediska operationer, välfärdsrelaterade operationer (exempelvis fetma och plastikkirurgi) med mera som den privata vården har störst intäkter. Det innebär att dessa stora sjukhus nu har rejäla finansiella problem. Jag vet flera kända sjukhus bland våra kunder i USA som dragit ner sjukhusets samtliga löner med 10-20 procent. Givetvis kommer dessa akuta finansiella problem att få mycket stora konsekvenser även på investeringsförmågan.

Det innebär sammantaget att både inom privat såväl som inom publikt finansierad vård kommer investeringsviljan att vara låg under en bra tid efter covid-19. För den privata vården är detta en direkt effekt nu, för den skattefinansierade vården kommer effekterna på lite längre sikt. Speciellt för den kapitaltunga delen av vår bransch bör vi nog inse att vi kommer att se en minskad efterfrågan under ganska lång tid.

Givetvis kommer efterfrågan tillbaka, men det kommer att ta tid. Längre tid än de flesta av oss skulle önska och vi gör klokt i att förbereda oss för detta redan nu. 

Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.126