KOL-projektet låter vården komma hem
Enligt viss statistik lider så många som 85 procent av alla över 65 år av minst en kronisk sjukdom. Det leder till stora kostnader för vården, många besök på sjukhus och onödigt många inlagda. Men framför allt saknas till stora delar en vård som fungerar för dessa patienters bästa.
KOL-projektet har som mål att skapa en fungerande och trygg behandling för KOL-patienter. Projektet är ett stort samarbete mellan ett antal forskningsinstitut, som RISE SICS, olika kliniker, samt företag som MedHelp, Inera, Karolinska Innovationsplatsen, Nwise och Telia Company.
Målet är att hitta vårdprocesser för behandling i hemmet, det som ofta kallas vård på distans. Riksförbundet Hjärtlung är djupt involverade i arbetet, där de bidrar med ett patientperspektiv på utvecklingen.
– Som patientorganisation vill ju vi i alla lägen ta in patienterna tidigt och ge olika projekt vårt perspektiv. Det är ju för patienterna det ska göra nytta, säger Inger Ros, ordförande i Hjärtlung.
Hon är väldigt glad över projektet, som förbundets medlemmar är med och utvärderar. De flesta har varit mycket nöjda och upplever att de snabbt kunnat få hjälp.
I projektet arbetar man med de mest allvarligt sjuka KOL-patienterna. I hemmet får de tillgång till olika sensorer, som exempelvis kan mäta puls, syresättning av blodet eller hur mycket personen rör sig. Via en pekplatta kan värdena sedan skickas till vårdpersonal.
– När man har KOL har man bra dagar och dåliga dagar. Sedan finns det så dåliga dagar så att man måste till sjukhus, när man får exacerbationer. Med den här tekniken kan man koppla upp sig till sjukvården, få prata med en sköterska, och tala om hur man mår. Sköterskan gör en bedömning, om en läkare behöver kopplas in, så görs det. Man kan också koppla in en anhörig på länk. Från vårdens sida hoppas man kunna förhindra de här exacerbationerna, genom att titta på patientens värden och ordinera behandling, berättar Inger Ros.
Att kunna undvika akutresor till sjukhus är en stor vinst för vården, men framför allt för patienterna. Det ger trygghet, och ofta en känsla av bättre kontroll över sjukdomen.
– Men den här kontinuerliga kontakten behöver inte alltid handla om akuta lägen, utan KOL-patienter behöver också bli peppade att komma ut och röra på sig för att må bra och få en mer vardaglig uppföljning.
Här har KOL-projektet utvecklat ett antal övningar för patienter som även kan följas av en fysioterapeut. Medlemmar i Riksförbundet Hjärtlung ska också kunna bilda grupper med hjälp av distanstekniken, för att få kontakt mer andra i samma situation och kunna motivera varandra i vardagen.
Processerna som utarbetas i KOL-projektet går helt i linje med hur Riksförbundet Hjärtlung önskar sig vården.
– Vi brukar säga så här: “Varför är det alltid den sjuka som ska åka till den friska, istället för tvärtom?”, säger Inger Ros.