Ministern: Alla äldre vill inte spela bingo
Äldreboenden är en fråga som måste prioriteras av både regeringen och av kommunerna och äldrepolitiken måste genomsyras av insikten att människor är olika även när vi fyllt 65 år. Detta skriver statsrådet Åse Regnér i ett inlägg till Medtech Hjälpmedels läsare.
Sveriges äldre är en av våra absolut största framtidsfrågor. Det är en fras jag brukar upprepa och den vanligaste reaktionen jag får är igenkännande nickar, särskilt när jag träffar de som själva nått en ansenlig ålder eller personal som jobbar inom äldreomsorgen. För äldrepolitiken är ett framtidsområde och ett växande område. Allt fler kommer att behöva äldreomsorg i någon form. Det ställer krav på oss som samhälle, men det erbjuder också möjlighet att utveckla kvaliteten. Det finns många vägar att utveckla äldreomsorgen, och regeringen genomför insatser som rör både e-hälsa och kompetensutveckling, men jag vill i det här sammanhanget lyfta två för mig helt avgörande investeringar vi gör just nu: i mer personal och i fler äldreboenden.
Regeringen genomför en historisk bemanningssatsning inom äldreomsorgen, där två miljarder kronor om året går till mer personal i äldreomsorgen, till mer tid för omsorg. Att det ska finnas tid att se varje människa inom äldreomsorgen är en stor kvalitetsfråga, inte minst för att var och ens olika behov ska ses och kunna tillgodoses. Vi är alla olika. Det gäller oss som är i 50-årsåldern likväl som det gäller den som är i 80-årsåldern. Jag mötte i december en kvinna som var trött på att erbjudas dragspel som enda aktivitet och jag hörde en annan dam ifrågasätta varför alla tycktes anta att hon skulle bli intresserad av att spela bingo bara för att hon nått en viss ålder. Det är två enskilda exempel, men jag tycker att de visar på en viktig poäng: Att bli äldre innebär inte att vi som människor blir likriktade.
Behovet av en äldreomsorg som ger utrymme för olika personer att vara olika och göra olika val är stort. Det är en kvalitetsfråga och en framtidsfråga. Det gäller inte minst i fråga om boende. Det råder ingen tvekan om att fler äldreboenden är en fråga som framöver måste prioriteras av både regeringen och av kommunerna. Vi ser allt för många exempel på att den som beviljats plats på äldreboende, som både vill och behöver plats, får vänta i kö för att bristen på boenden är så stor. Så ska det inte vara.
Regeringen genomför, parallellt med bemanningssatsningen, en viktig satsning på ett investeringsstöd för byggande av äldreboenden i bred bemärkelse. Det är en stimulans för att fler äldreboenden, men också för ökad bredd och flexibilitet. Det finns kvinnor och män som på ålderns höst vill bo på ett traditionellt äldreboende. Det finns de som vill bo kvar hemma, kanske med sin partner, men som har behov av att då och då bo på ett äldreboende. Det finns de som kanske vill bo kvar men fått svårt att röra sig som förr och behöver bygga om för att anpassa sitt boende efter sina nya förutsättningar. Det finns de som söker ett boende som är lite mittemellan ett traditionellt äldreboende och en vanlig lägenhet. Det finns många fler exempel på hur behov och önskemål kring boende kan variera. Äldrepolitiken, och inte minst den som rör äldres boende, måste genomsyras av insikten att människor är olika och att vi fortsätter att vara det också när vi fyllt 65, 85 eller 100 år.
Det nya investeringsstödet innebär en generellt högre stimulans för den som bygger äldreboenden, men det innebär också en bredare definition av vad ett äldreboende kan vara. Det kan också användas till att bygga mellanboenden som exempelvis seniorbostäder. Dessutom kan stimulansen användas för att bygga om lägenheter, så att den som vill och kan bo kvar hemma om det görs justeringar också kan få göra det. Utöver det här har regeringen tillsatt utredningen Nationell Kvalitetsplan för äldreomsorgen, som bland annat har i uppdrag att se över boendefrågorna tillsammans med andra viktiga framtidsfrågor.
Det nya investeringsstödet och bemanningssatsningen är två exempel på hur regeringen moderniserar äldrepolitiken: Med stora och breda satsningar som möjliggör för större individuell frihet.
Åsa Regnér, barn-äldre- och jämställdhetsminister.