Sjukvårdsaffärer i Indien ser olika ut över landet
Indien är inte en marknad. Landet består av 29 stater med 26 olika officiella språk och över en miljard människor. De företag som vill göra affärer och nå kunder i Indien gör klokt i att se varje stat som en möjlig marknad. Det skriver Venkatram Bakthavachalam som jobbar med att stödja företag som vill exportera till Indiens marknader.
Det gör det mer komplicerat, men inte desto mindre fascinerande och utmanande.
Inför en lansering eller etablering av exportmöjligheter i länder utanför Europa väcks naturligtvis vissa frågor, och jag ska försöka besvara de vanligaste jag får som exportkonsult för den Indiska marknaden.
Den vanligaste missuppfattning om affärer i Indien är förekomsten av mutor. Den offentliga sektorn i Indien står bara för 20 procent av den totala vård som ges i Indien, resten är privat sjukvård. Indien är ett av de länder i världen där folk betalar mest för sjukvården ur sin egen ficka. När ingen tjänsteman själv innehar en enorm statlig budget, utan varje produkt köps in för företaget, minskar risken för mutor.
När det kommer till regelverket för medicintekniska produkter, är det många som undrar också vad det är som gäller. Det är enkelt. Regler saknas i stort sett. Endast 14 medicintekniska produkter, främst invasiva, regleras i Indien. All annan medicinteknisk utrustning kan importeras direkt in i Indien utan förhandsreglering och godkännande från myndigheter. De 14 reglerade medicintekniska produkterna tar i snitt ett halvår upp till 9 månader för att registreras för företagen sedan tidigare har CE -märkning eller godkännande från FDA. Denna väntetid kan till exempel användas för att hitta återförsäljare och samarbetspartners i de aktuella staterna.
Det som krävs är lokala kliniska studier för kombinatoriska apparater, samt produkter tillverkade av material som är nya på marknaden.
Allt fler patienter från hela världen söker sig till Indien. Nästa år förväntas landet tillgodose 3 miljoner medicinska turister, med en årlig tillväxt på 30 procent. Ökningen av medicinska turister beror på det goda ryktet och en vårdinfrastruktur i världsklass, inte främst priset skulle jag säga.
De privata sjukhusen har varit tidiga användare av ny medicinsk teknik. Utbildningsnivån hos läkarna är också attraktivt, ofta utbildade i USA eller i Europa.
För att förbättra den medicinska turismen har regeringen infört visum vid ankomst för medicinska turister.
För att hjälpa de medborgare som lever under fattigdomsgränsen har regeringen introducerat ett ny sjukförsäkring. Sjukförsäkringen Rashtriya Swastiya Bima Yojana används än så länge i 25 stater och det innebär en kontantlös försäkring för sjukhusvård i såväl offentliga som privata sjukhus . Inom fem år förväntas systemet täcka sjukvårdskostnader för 150 miljoner människor. I tre delstater finns också sponsrade sjukförsäkringar som omfattar cirka 100 miljoner människor.
För industrin innebär det här bland annat ökade möjligheter till privata vårdinvesteringar på landsbygden. En enorm möjlighet. Indien är ett väldigt varierande land, med en stor landsbygd med obefintlig eller i de flesta fall mindre vårdinrättningar och samtidigt på andra håll miljonstäder med sjukhus i världsklass. Nyckeln till framgång i Indiens stater är att presentera produkter med balans mellan kostnad och kvalitet.
Text och foto: Venkatram Bakthavachalam
Venkatram Bakthavachalam är ekonom och konsult på Medaccessquest som är ett konsultföretag som jobbar med att analysera och introducera svenska medtechföretag till Indien.