“Grossister har inte alltid kunskapen att ge det bästa”
Att ha grossister som återförsäljare av sjukvårdsprodukter är inte problemfritt. Det menar Bengt Gustafson, styrelseledamot i Swedish Medtech, som varit i branschen i 30 år. - När sjukhus gör funktionsupphandlingar får de inte varorna som är bäst på marknaden, de får det grossisterna plockar ihop, säger han.
- De kunder som lägger ut inköpen utanför den egna organisationen förlorar mycket kunskap och erfarenhet som är svår att få tillbaka, säger Bengt Gustafson , som själv startat förbrukningsvaruföretaget Scandicare och sedan jobbat på Hartmann, som levererar bland annat inkontinensskydd, operationsmaterial och sårvård till omsorg och sjukvård.
I MedTech Magazine , nummer 4 2013, berättade OneMeds vd Johan Falk om planerna ytterligare satsa på återförsäljning av förbrukningsvaror. Läs artikeln om OneMed här. Han jämförde branschen med den transformation som livsmedelsförsäljningen genomgått de sista 50 åren, att gå från gårdsförsäljning till mataffärer med fullservicesortiment. Det vill han göra med OneMed, att bli ett varuhus för sjukvårdens alla dagligvaror.
De stora tillverkarna av vårdrelaterade förbrukningsvaror i Sverige i dag har allihop försäljning direkt till landsting och kommuner, ofta genom direktkontakt med de individer som beställer material till sin klinik eller avdelning. Några har parallellt med det försäljning via återförsäljare som OneMed eller Medic.
- De företag jag jobbat med har också en del av sin försäljning genom grossister som OneMed. Det fungerar för vissa varor och kundsegment, men det är inte bra i alla lägen, säger Bengt Gustafson.
Det främsta argumentet emot grossister, som Gustafson beskriver företag som OneMed, som återförsäljare, är att de inte har möjlighet att vara experter på produkterna, på det sätt som tillverkarna är. Det kan gå ut över användningen och den utbildning som många av produkterna kräver.
Ett annat argument emot är ansvarsfrågan. Enligt det medicintekniska regelverket är det företaget som sätter varan på marknaden som har ansvaret för produkten. Om något går fel är det svårare att rätta till och identifiera lösningar om varan gått genom en grossist. Full spårbarhet för en produkt är ett krav.
Det tredje är enligt Gustafson att en grossist som återförsäljare med många varor och en del egna varumärken hamnar i en intressekonflikt.
- Deras roll blir inte tydlig. De hamnar i en jävsituation när de ska välja bland sina och andras varor. Hur ska de kunna låta bli att prioritera sina egna varumärken, frågar Bengt Gustafson retoriskt.
Enligt Lagen om offentlig upphandling ska varje vara bedömas och jämföras objektivt för att upphandlingen ska skilja ut den bästa varan. Med grossister som sköter urvalet av produkter likt en tredje part, som vid vissa av funktionsupphandlingarna, blir det grossistens behov som får styra. Inte vården eller patientens, menar Gustafson.
- Risken är att vi får ett “ICA” med bara egna varumärken. Det blir omöjligt för kunden att påverka och vara säker på att den enskilda produkten verkligen är den bästa, och inte bara den som grossisten tycker är den de kan ta störst marginal på.
Bengt Gustafson räknar själv med att marknaden kommer att förändras på många sätt gällande försörjningen av produkter till hälso- och sjukvården. Men utan drivande tillverkare och produktutveckling i direkt samarbete med sjukvården, kan det bli svårt att tillgodose marknadens behov, menar han. Här kan en grossist eller återförsäljare inte ersätta tillverkarens roll utan att riskera att både bli en fördyrande och en innovationshämmande mellanhand.
- Lagen om offentlig upphandling har medfört flera problem, systemet har blivit väldigt fyrkantigt, men det här är inte en bra lösning. Kunder som tidigare använde sig av grossister har gått tillbaka till att beställa direkt från leverantören.
Replik av Johan Falk, OneMed
Bengt Gustafson, startade förbrukningsvaruföretaget Scandicare och är ledamot i Swedish Medtechs styrelse.