23948sdkhjf

”Ett land behöver investeringar och verkliga samarbeten”

Snart tre år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Hos Swecare pågår sedan ett år tillbaka ett projekt för att Sverige på bästa sätt ska stödja landet. ”Vi behöver finnas där, det finns verkligen ett engagemang för att hjälpa till”, säger vd:n Maria Helling.

– När det skedde var det som att titta på en apokalyptisk film som spelade upp sig på skärmen. Även i dag, i Sverige, i det här fina konferensrummet är det ofattbart för mig att det har hänt.

Det berättar Anastasia Flanagan, en av två projektledare som den halvstatliga organisationen Swecare anställt för sitt Ukraina-projekt.

Höstsolen skiner in och lyser upp konferensrummet i Swecares lokaler på Sveavägen i centrala Stockholm. Här bakom den rödbruna fasaden gömmer sig ett life science-kluster i miniformat. Förutom Swecare har även Lif och Swedish Medtech sina kontor i samma byggnad.

– De är jätteviktiga partners till oss. Det är en väldigt trevlig och dynamisk miljö, säger Maria Helling, Swecares vd, när Medtech Magazine är på besök en vacker novemberdag.

Men det är inte Swecares verksamhet som är huvudfokus för den här intervjun. Det är deras projekt som rör Ukraina. I mitten av april fick Swecare nämligen i uppdrag av regeringen att stötta utvecklingen av Ukrainas hälso- och sjukvård.

Anastasia Flanagan, själv uppvuxen i landet, bor sedan flera år i Sverige. När kriget kom fick hennes föräldrar packa varsin ryggsäck, låsa dörren till lägenheten och efter tre dygns färd genom Europa återförenas med dottern.

– Den psykologiska påverkan är stor. Jag försöker att inte tänka på det för mycket, för då tar tänkandet aldrig slut.

För Anastasia Flanagan har arbetet med Swecares Ukrainaprojekt därför varit meningsfullt av flera skäl.

– Det hjälper en att hantera ”inslaget av överlevarskuld”, konstaterar hon krasst, men tillägger:

– Generellt spelar det också stor roll att arbeta med hälso- och sjukvård, eftersom behovet är så stort och viktigt.

Hon får medhåll av sin kollega Kateryna Pavelko, som lämnade Ukraina tillsammans med sina tre barn 2022 när den ryska invasionen inleddes.

– Jag var väldigt glad när jag fick det här jobbet. Det ger mig en mening varje dag att gå upp på morgonen och att göra någonting för mitt hemland, för mina vänner som fortfarande är där.

Jag var väldigt glad när jag fick det här jobbet. Det ger mig en mening varje dag

Arbetet inleddes redan förra året, vid en stor konferens där organisationen började titta på hur Sverige på bästa sätt kan jobba för att stötta Ukraina.

– Vi vill hjälpa till förstås. Det är första gången vi har krig i Europa på många, många år. Vi behöver finnas där, det finns verkligen ett engagemang för att hjälpa till, säger Maria Helling.

En av de första uppgifterna i projektet var att sammanställa skillnaderna mellan respektive lands hälso- och sjukvårdssystem, vilket de två projektledarna sammanställt i två rapporter.

Ukrainas sjukvårdssystem var tidigare en rest från Sovjettiden, förstelnat och centralstyrt, men 2017 genomfördes en omfattande och ambitiös sjukvårdsreform. Men människors tillit till systemet är fortsatt väldigt låg.

– Det är något som fortfarande hänger kvar. Det förändras inte över en natt. Det finns fortfarande problem med korruption. Det är också något vi behöver ha i åtanke, säger Maria Helling.

Det fanns även en ambitiös plan och en stor budget för sjukvården, men i och med kriget har mycket av de offentliga medlen flyttats till fronten.

– Det är förståeligt förstås, men samtidigt tråkigt. För det finns mycket som behöver göras, säger Maria Helling och får medhåll från Anastasia Flanagan.

– Det har varit så under lång tid. I nuläget är Ukraina inte en bra plats att vare sig åldras eller vara kroniskt sjuk i. Det är inte prioriterat.

I nuläget är Ukraina inte en bra plats att vare sig åldras eller vara kroniskt sjuk i. Det är inte prioriterat

Redan innan kriget var den beräknade livslängden för en ukrainsk man 18 år kortare än för en svensk man.

– Det är fasansfullt. Tänk hur det är nu? Bara dödsfallen vid fronten har lett till en reducering av medellivslängden, men tänk hur det är med de kroniskt sjuka. De som dör av stress, säger Anastasia Flanagan.

För att förhindra att Ukraina blir en tickande demografisk bomb behövs det stora investeringar i ett hållbart hälso- och sjukvårdsystem. Och det är här som Swecare kommer in i bilden.

Swecare, som har ett hundratal medlemsbolag inom bland annat läkemedel, medicinteknik och medicintekniska produkter, fungerar även som ett nätverk där företagen kan lära av varandra och utbyta erfarenheter.

Projektet beviljades tre miljoner kronor ur biståndsbudgeten i en första fas som löper ut vid årsskiftet. Förhoppningen är att det ska bli en förlängning de kommande åren.

Uppdraget går i korthet ut på att öka kunskaperna kring respektive lands hälso- och sjukvårdssystem för att sedan matcha ihop företag och aktörer inom hälso- och sjukvården på bästa sätt.

– Sen har vi ett stort uppdrag i Ukraina om att berätta vad vi i Sverige kan erbjuda. Vad vi är duktiga på och försöka matcha ihop de här intressena helt enkelt, säger Maria Helling.

Samtidigt är syftet inte att göra Ukraina till ett välgörenhetsprojekt, utan att lyfta fördelarna för svenska aktörer och företag inom hälso- och sjukvården att se på Ukraina som den potentiella marknad landet faktiskt är.

– Det vi tror att ett land behöver är investeringar och verkliga samarbeten. Företag som finns på plats med sina lösningar. För ett land klarar sig inte bara på donationer. Det ger ingen verklig utväxling, säger Anastasia Flanagan.

Kateryna Pavelko, med en bakgrund inom journalistik och kommunikation, arbetade tidigare med en intresseorganisation för att upplysa om hälso- och sjukvården i landet. Det kontaktnät hon då byggde upp har hon haft stor användning för i sitt arbete på Swecare.

– Det är mycket som har förändrats och mycket som inte jag heller känner till har förändrats. Då är det väldigt värdefullt att ha kvar mitt kontaktnät så att jag kan rådfråga mina ukrainska kollegor. Det hjälper oss när vi ska sammanföra svenska lösningar med ukrainska problem.

Det är mycket som har föränd-rats

Det var en viktig del att projektledarna skulle ha bakgrund i Ukraina, och förstå språket och kulturen.

– Det finns stora skillnader hur hälso- och sjukvårdssystemen är organiserade, men den största skillnaden mellan länderna handlar om kultur och mentalitet, vilket får stor inverkan på hur vi arbetar och hur vi organiserar oss. Det är utmanade, men väldigt intressant att lära av varandra, berättar Kateryna Pavelko.

Intresset har varit stort redan från start och börjar ofta med ett personligt engagemang för Ukrainas sak. Det är många svenska företag och myndigheter som vill vara med och stödja Ukraina. Utmaningen nu är att lyfta fram affärsmöjligheterna och öppna ögonen för ett land som kommer att vara en väldigt intressant marknad i framtiden, menar Maria Helling.

– Det här ser vi som ett långsiktigt arbete. Det kommer att ta ganska lång tid, säger hon och tillägger:

– Vi upplever att det har gått bra. Det är inte en jättelätt uppgift, det får man vara ärlig med. Att stötta ett land i krig.

Om Swecare


Swecare grundades 1978 av den svenska regeringen, Landstingsförbundet och Exportrådet tillsammans med representanter för hälso- och sjukvårdsindustrin.

Det är en halvstatlig icke-vinstdrivande stiftelse och medlemsorganisation. I Swecares uppdrag ingår specifikt att arbeta för internationalisering, det vill säga att bidra till ökad export av svenska produkter, tjänster och kunskaper inom life science-området.

Än i dag är socialdepartementet, UD och SKR fortfarande aktiva och medlemsskaran har växt till över hundra svenska företag och organisationer.

Swecare finansieras genom ett årligt anslag från Socialdepartementet samt serviceavgifter från medlemmar och partners.

Källa: Swecare

Artikeln är en del av vårt tema om Reportage.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063