4

Bilder

Kjell Wetterlin, forskare och innovatör, i arbete på Draco som senare blev Astra Draco. Foto: Astra Zeneca

Av Anders Göransson den 29 november 2022 07:25

Topp-20-listan, som presenteras i Medtech Magazines systertidning Life Science Sweden innehåller inte mindre än 17 innovationer som är eller har koppling till medicinteknik. Och då är ändå inte stora svenska uppfinningar som pacemakern, permobilen, den första moderna respiratorn eller Leksells första strålkniv med på listan eftersom de faller för åldersstrecket – de lanserades för mer än ett halvsekel sedan.

Det gjorde däremot inte rullatorn, en enkel men briljant konstruktion som kanske inte hade blivit av utan den funktionshindrade före detta kuratorn Aina Wifalks besök på ett lokalt bibliotek i Västerås i slutet på 1970-talet. Hon fick syn på en bokvagn som en bibliotekarie sköt framför sig och ja, på den vägen är det.

Idag uppskattar Socialstyrelsen att nästan en halv miljon svenskar använder sig av rullatorn som hjälpmedel. Dessvärre tog Aina Wifalk aldrig patent på sin uppfinning, utan fick nöja sig med 2 000 kronor och två procent på royalties från försäljningen.

Flera av de främsta innovationerna på listan har utvecklats inom ramen för stora läkemedelsbolag, som injektionsvätskan Healon från Pharmacia, en produkt som i ett slag gjorde många komplicerade ögonoperationer till rutiningrepp. Eller Turbuhalern, som utvecklades av Kjell Wetterlin på Draco, sedermera Astra Draco, och som underlättat livet för miljontals personer med astma världen över.

I andra fall har uppfinningsivern vaknat i mer akademiska miljöer. Ett sådant exempel är när ingenjören Bo Håkansson på Chalmers utvecklade den första benförankrade hörapparaten, något som han fick inspiration till av de upptäckter kring osseointegration som hans föregångare Per-Ingvar Brånemark gjort.

Flera av innovationerna är resultat av att personal i vården har identifierat ett problem, tagit sig en funderare – och kommit på en lösning.

Några exempel på det är blodvaggan Triomix, uppfunnen av sjuksköterskan Barbro Hjalmarsson som tröttnade på att skaka provrör för hand, och Dignicap, en datorstyrd kylmössa som gör att fler cytostatikapatienter kan behålla håret, en idé som kom från onkologisjuksköterskan Yvonne Olofsson.

Hela topp-20-listan finns här intill. För att ta del av en utförligare presentation av den rekommenderas läsning av Life Science Sweden, antingen i pappersupplagan nr 4/2022, eller på nätet, www.lifesciencesweden.se.