"Vi har en ojämlik tillgång till hjälpmedel"
– Vi har en ojämlik tillgång till hjälpmedel i Sverige. Det minskar förutsättningarna för att ha ett aktivt och delaktigt liv. Sverige lever inte upp till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ratificerades 2008. Det här handlar om ett rättvise- och jämlikhetsperspektiv, säger Erika Johansson, arbetsterapeut och professionspolitisk handläggare på Sveriges Arbetsterapeuter.
Enligt henne har samhället länge varit influerat av ett medicinskt paradigm och hon menar att det har funnits ett stort motstånd mot hjälpmedel.
– Vi svenskar ska inte vara beroende – det är ofta sista utvägen att få ett hjälpmedel. Men aktuell forskning säger att om vi använder hjälpmedel i rätt tid och på rätt sätt får man ökad självständighet och det ger samhällsekonomiska vinster. Det spar exempelvis in på assistans.
Vad kan samhället göra för att komma på rätt köl?
– Vi behöver vända på steken. Ett hjälpmedel kan vara hälsofrämjande. Men det är inte bara där problemen finns.
Erika Johansson framhåller att det finns lagstiftning som gör att människor inte får de hjälpmedel som behövs.
– Man får exempelvis inte alltid ta med sig sitt hjälpmedel i färdtjänsten. Om man behöver hjälpmedlet under själva färden är det okej, men en rollator behövs ju inte under tiden man åker och då får den ibland inte följa med. Man får inte heller dubbelförskriva rollatorer, men ofta kan man behöva en utomhusrollator med större hjul och en lite nättare inomhus.
Människor med stark ekonomi kan köpa sitt hjälpmedel, men enligt Erika Johansson ger det bara ännu större ojämlikheter. Dessutom får man inte kompetensen bakom och utprovning av hjälpmedlet.
– Egentligen finns det lagutrymme för att göra på andra sätt. Ju mer generösa vi är med hjälpmedel desto mer hjälpta blir människor i sin självständighet. Och man behöver ju inte som samhälle oroa sig för en ketchupeffekt – det är ju inte så att alla kommer springa runt med rollatorer.
Lösningen är, enligt Erika Johansson, en nationell styrning av sortiment och avgifter och förskrivning. I vissa regioner har hjälpmedel högkostnadsskydd, men i andra regioner kan ett hjälpmedel kosta tusentals kronor per år.
– Det är ofta personer som redan är marginaliserade ekonomiskt, med låga pensioner, låga inkomster eller som kanske aldrig har haft en anställning som behöver hjälpmedel. Det blir stigmatiserande.
Det är en ganska dyster bild hon målar upp. Men inget är hugget i sten. Det finns fortfarande goda exempel, säger hon.
– Man behöver titta på hela hjälpmedelsförsörjningen, och arbeta för universell utformning av samhället, men med särlösningar.
Artikeln är en del av vårt tema om Intervju.