Maja Fjaestad är statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren (S). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

Av Karin Winter den 7 februari 2022 09:55

Äldreforskarrådet instiftades av regeringen i årsskiftet 2019/2020. Då visste man inte att en pandemi strax efter skulle slå till med full kraft över hela världen och att mycket fokus skulle komma att ligga på äldreomsorgen.

Rådets funktion är bidra med kunskaper som kan leda till att man höjer kunskapsnivån inom äldreomsorgen och minskar gapet mellan äldreomsorgen och akademin. Det kan handla om att använda resurser på bästa sätt, att utveckla arbetssätt, att använda sig av digitalisering och främja samverkan mellan olika sektorer.

Maja Fjaestad, statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren (S), träffade rådet för drygt en vecka sedan. Hon anser att det har varit värdefullt att ha rådet att vända sig till under pandemin.

– Pandemin har satt ljuset på bristerna inom äldreomsorgen, att den är underprioriterad och underfinansierad, säger hon till Life Science Sweden.

Under mötet diskuterades vilka områden man ska fokusera på, vilka insatser som bör göras inom äldreomsorgen och vilka kunskapsluckor som finns. Men inte bara det: rent konkret handlade mötet också om hur man arbetar med psykiskt och fysisk hälsa, hur man kan arbeta med rehabilitering och utveckling av arbetssätt för att undvika fallolyckor.

En viktig del i att nå en förändring av äldreomsorgen är hur undersköterskorna som profession ska få mer stöd. Exempelvis att få en till en skyddad titel för dem i form av en legitimering. Maja Fjaestad tror att det skulle höja statusen för yrkesgruppen.

– Kompetensförsörjningen inom undersköterskegruppen är viktiga frågor, säger hon.

En av svårigheterna med att förbättra och stärka äldreomsorgen är att besluten ligger på olika styren – nationellt, regionalt och kommunalt. Och det kommer, enligt Maja Fjaestad, att ta tid innan man kan se en förändring. Och därför är dialogen med Äldreforskarrådet, som en rådgivande institution, så viktig.

– Vid sjukhusen har vi en naturlig relation med medicinsk forskning och det finns ett flöde mellan kunskapsnivåerna. Tillsammans med rådet vill vi höja statusen på äldreforskningen – det finns mycket forskning men vi behöver få ut kunskapen i kommunerna och regionerna.

Under pandemin har det framkommit att många äldre fick palliativ vård istället för vård och Ivo har varit kritiska. Myndigheten konstaterade i en utredning som publicerades i november 2020 att alla regioner allvarligt brustit i medicinsk vård och behandling, och de gjorde bedömningen att ingen region tog fullt ansvar för att säkerställa en individuell behovsanpassad vård och behandling

Framför allt handlar det om att man satte in palliativ vård utan att ha ett så kallat brytpunktssamtal med de äldre och dess anhöriga.

– De stora såren är att man satte in palliativ vård utan brytpunktssamtal. Det är ett ansvar som tillfaller regionerna, men jag kan fortfarande ligga vaken om nätterna över det här. Det är ett misslyckande av vården och omsorgen. Den slutsats vi kan dra är att man inte får släppa på de basala reglerna för att det är kris.

Möten med rådet kommer att fortgå och Maja Fjaestads förhoppning är att Äldreforskarrådet kommer att finnas kvar när en ny regering tar plats efter valet i höst.

– Jag ser en positiv utveckling – vi har blivit mer uppdaterade, vi ser en digitalisering av vården och i och med det behöver äldreomsorgen mer hjälp och man har också installerat wifi inom äldreomsorgen. Vi har fått viktiga insikter och nu har vi en dialog med forskare inom äldreforskningen.