Ny teknik från Chalmers ska ge bättre yrseldiagnostik
Av 
– Det som närmast kan låta som en kulspruta i öronen upplevs nu istället betydligt mer behagligt, säger Karl-Johan Fredén Jansson, forskare på Chalmers och den som gjort alla mätningar i projektet, i ett pressmeddelande.
Idag används ofta en hinnsäckstest för att att ställa diagnos på sjukdomar i balansorganet. I en sådan så kallad VEMP (vestibular evoked myogenic potentials) används höga ljud för att mäta sammandragningar i hals- och ögonmuskler hos patienten, vilka utlöses av en reflex från balansorganets hinnsäckar.
Men metoden kan innebära både obehag och risker för patienten. De höga ljudnivåerna riskerar att orsaka bestående hörselskador, och dessutom kan det vara omöjligt att dra slutsatser av undersökningen om patienten förutom yrsel även lider av hörselnedsättning.
Forskarna på Chalmers har i stället använt en teknik med mer skonsamt benledningsljud, vilket innebär att ljudet tar en alternativ väg till innerörat, via vibrationer i skallbenet istället för via luften.
I projektet har man utvecklat en ny, kompakt ljudvibrator som sätts bakom örat på patienten under testet. Den ger en hög ljudnivå vid en så låg frekvens som 250 hertz, vilket anses optimalt för VEMP-stimulering. Enligt forskarna kan undersökningarna ske vid 40 decibel lägre ljudnivå än med dagens metod med luftlett ljud i hörlurar, och vid en lägre och mindre hörselskadlig frekvens.
Varannan person över 65 år drabbas av yrselsymptom, och i hälften av fallen beror det på sjukdomar i balansorganen. Men det kan vara svårt att fastställa med dagens metoder.
– Den nya ljudvibratorn gör att barn och även patienter som har mekaniskt nedsatt hörselfunktion, till följd av kroniska öroninflammationer eller medfödda missbildningar i hörselgång och mellanöra, kan få en säkrare diagnos för sin yrsel, säger Bo Håkansson, professor i forskargruppen för medicinska signaler och system på Chalmers.
Bo Håkansson var med redan för drygt 40 år sedan när benledningstekniken utvecklades i ett samarbete mellan Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska universitetssjukhuset.
De framsteg som gjordes då gav upphov till en hörapparat som förankras i skallbenet och som idag finns tillgänglig över hela världen. Landvinningarna bidrog även till en industriell expansion i Göteborgsområdet med företag som Cochlear, Oticon Medical och Integrum.
En prototyp av den nya ljudvibratorn har testats under ett par år, vilket redovisats i flera internationellt publicerade studier. Den ska vara kompatibel med standardutrustning för balansdiagnostik inom sjukvården, och kostnaden för den nya tekniken bedöms vara lägre än för den utrustning som används idag. Enligt forskarna pågår diskussioner med företag som är intresserade av att kommersialisera tekniken.