Forskningens infrastruktur föreslås få ny myndighet
Av Utredaren har granskat forskningens infrastruktur – stora forskningsanläggningar, laboratorier, databaser, biobanker med mera – och kommer med flera förslag till reformer.
Tobias Krantz, tidigare högskole- och forskningsminister i regeringen Reinfeldt 2009-10, menar att lärosätenas ansvar för svensk forskningsinfrastruktur på sikt bör öka, men anser samtidigt att det finns forskningsinfrastrukturer som är särskilt viktiga, och har särskild finansieringsbehov. Dessa behöver hanteras ”i särskild ordning”, menar han.
”Min bedömning är att ingen existerande myndighet, exempelvis Vetenskapsrådet, är lämplig att på sikt handha den uppgiften. Jag föreslår därför att på lång sikt en ny myndighet med ansvar för forskningsinfrastrukturer av särskilt nationellt intresse inrättas”, skriver han på DN-debatt.
Enligt förslaget ska myndigheten fungera som stabsmyndighet åt regeringen på området och även stödja lärosätena.
I utredningen förslås även att digitala infrastrukturer som understödjer forskning samlas i en gemensam organisation, och eventuellt under en ny myndighet, Myndigheten för digital infrastruktur för forskning.
Utredaren vill även stärka kraven på att investeringar som görs i forskningsinfrastruktur ska komma till samhällelig nytta. Han vill ge Vetenskapsrådet i uppdrag att ”främja tillgången till forskningsinfrastruktur för att bemöta samhällsutmaningar”.
Tobias Krantz föreslår också att det finansiella rörelseutrymmet för universitet och högskolor ska ökas. Det ska bland annat ske genom att de ska ges rätt att ta ut avgifter för att tillhandahålla nationella forskningsstrukturer.
I utredningen görs en särskild analys av bland annat Scilifelabs organisation, men Tobias Krantz gör bedömningen att det i nuläget inte bör genomföras förändringar av forskningscentrumets organisatoriska status.