Pernilla Norman: Digitalisering, innovation och AI
I den förra krönikans spaning inför 2021, lyftes den pågående utvecklingen med digitalisering, innovationer och användning av AI som några av de områden som inger framtidstro inför det nya året. Utvecklingen är snabb och redan under årets första månader har det hunnit hända en hel del.
EU-kommissionen har lagt fram två nya lagförslag om regler för digitala plattformar med mera. Lagförslagen är en del av en större översyn av den befintliga EU-lagstiftningen avseende den digitala marknaden, som anses vara föråldrad efter 20 år av snabb digital utveckling med bland annat de stora plattformarnas utbredning. För 20 år sedan var det ingen som ”googlade”! De nya förslagen är dels Digital Service Act, (COM(2020) 825 final, Förordning om Digitala Tjänster), dels Digital Market Act (COM(2020) 842 final, Förordning om Digitala Marknader).
I kortheten kan sägas att Digital Service Act främst reglerar hantering av olagligt material på Internet. Digital Market Act är inriktat på att upprätthålla en god och effektiv konkurrens och därvid bland annat att motverka oskäliga avtalsvillkor. De båda förslagen ses som en del av ett paket för reglering av främst de stora plattformarnas agerande inom EU och kan ha stor betydelse för plattformarnas agerande och för digitalisering.
EU-kommissionen har också tagit ytterligare ett stort steg genom att lägga fram ett förslag till ny lagstiftning om AI. Förslaget till förordning innehåller förbud mot vissa AI-tjänster och krav på förhandstillstånd för andra, så kallat högrisk AI. Ett sanktionssystem liknande det i GDPR föreslås också.
Kärnan i förslaget är de fundamentala rättigheterna och de värden som EU grundar sig på. Med dessa som utgångspunkt är utgångspunkten i regleringen på tre pelare.
Den första pelaren är ett industriellt perspektiv – att AI ska kunna fortsätta utvecklas och därmed även hjälpa till i en allmän utveckling av samhället. Den andra pelaren utgörs av ett medborgarperspektiv – att medborgarna ska vara förberedda på AI och inte behöva frukta arbetslöshet i och med automatiseringen som AI kan innebära. Den tredje pelaren är det rättsliga perspektivet – att AI:n följer de lagar, regler och etiska regelverk som ställs upp.
Samtidigt som det pågår intensivt arbete i Bryssel med lagstiftning om digitalisering och AI, och samtidigt som vi i samhället har nått nya nivåer när det gäller användningen av digitalisering och AI, så ökar cyber- och it-hoten. Eller kanske snarare ökar hoten som en följd av denna utveckling. Cyberoch it-säkerhet behöver vara i fokus i arbetet framöver.
I vår krönika för drygt ett år sedan, i januari 2020, innan vi anade att vi stod på tröskeln inför en pandemi som skulle förändra vår vardag både på kort och längre sikt, lyfte vi bland annat att förväntningarna på medtech-branschen är höga. Digitalisering, AI-lösningar och robotarnas intåg förutses kunna lösa stora delar av de problem som inte minst vården står inför. Under det dryga år som har gått sedan dess, har utvecklingen gått rasande fort. Digitaliseringen har fått sitt genombrott och är nu på väg in i nästa fas, en digitalisering 2.0. I det nya synsätt som ligger till grund för denna utveckling, måste säkerhet vara en av hörnstenarna.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.