Drivkraften för plaståtervinning inom vården måste öka
Av Om detta handlade en webbkonferens på temat “Cirkulär plasthantering på sjukhus” den 28 april.
Plast är ett nödvändigt material inom sjukvården, men mycket måste förbättras gällande produktion, design, användande och återvinning. Vid konferensen delade bland annat Erika Heander, avfallshandläggare vid Region Skåne med sig av en kartläggning om sjukhusavfall som pågått mellan 2018 och 2021.
Kartläggningen visar att många fraktioner som skulle kunna återvinnas, istället hamnar i behållarna för restavfall. Enbart inom Malmö sjukhusområde hanteras 8 ton avfall dagligen. Av dessa kategoriseras 4 ton som restavfall, vilken går till förbränning idag.
Plast är en av flera fraktioner som hamnar i denna restavfallsfraktion.
– Vi behöver plast i vården. Här måste vi ställa oss frågan vad det är för plast vi köper in och hur denna ska kunna cirkuleras? Under 2021 har vi dock slutit nya avtal gällande avfall, och börjat föra en bättre dialog med entreprenörer gällande plastförpackningar. Vi har lärt oss otroligt mycket av kartläggningen, men det tar lång tid att ställa om och vi har en bra bit kvar, sa Heander.
Erika Heander, Region Skåne.
Erika Heander tror att ett utökat samarbete med avfallsentreprenörer hade kunnat förbättra sjukhusens återvinningstal. En dialog eller samarbete med plasttillverkare hade också varit av nytta.
Ellen Corke från E.ON berättade om ett nyutvecklat verktyg som kan användas för att reducera plasten i restavfallet både för fastigheter och sjukhus.
– Att reducera mängden plast som avfall, som sedan går till förbränning är avgörande för att reducera våra fossila utsläpp, sa Corke.
Med verktyget är det möjligt att synliggöra resursflödet och därefter arbeta vidare med att reducera mängden material som hamnar i restavfallsfraktionen.
Sjukhus skulle kunna ta ett än större ansvar när det gäller att utveckla framtidens lösningar för cirkulär plasthantering, eftersom de hanterar stora mängder rena, återvinningsbara plastförpackningar varje dag. De lösningar som fungerar på ett sjukhus skulle också att kunna ha stor potential för skalning i andra offentliga företag och för systemiskt inflytande i samhället.
Region Själland i Danmark är ett bra bevis på detta. Här har man sedan 2020 bedrivit ett stort arbete för att minska konsumtionen, öka återvinning och återvinning av plast vid regionens sjukhus, både ur ett inköps-, konsumtions- och avfallsperspektiv.
Lotte Lyngsted Jepsen, medgrundare och chef för Circular Design, Kirk Hatch and Bloom.
Lotte Lyngsted Jepsen berättade om projektet och att regionens sjukhus inlett samarbete med företag som samlar in olika plastströmmar, vilka sedan återvinns och blir till nya produkter igen. I projektet gjorde en avfallsanalys/plockanalys där man sorterade avfallet i 12 olika fraktioner, inklusive kartong, papper, bio etc. För att få kunskap om restavfallets sammansättning - och inklusive plast i restavfallet.
Hon sa att en bidragande orsak till framgången med projektet varit att sjukhusens medarbetare deltagit, fått ge input och tagit del av resultaten.
Dagen avslutades med att antal diskussionsforum. Ett av dessa hade rubriken “Finns det plats för sjukhusplast i den cirkulära ekonomin?” Just det forumet leddes av Ann Nerlund, miljöpedagog på Sysav.
Ett enat forum instämde i att det finns plats för plast från sjukhus i den cirkulära ekonomin. Frågan är snarast vad som kan göras för att förenkla och underlätta insamlingsarbetet?
Det måste bli enklare att sortera rätt, var ett svar. Sorteringsskåp måste förläggas närmare platserna där plasten används och utbildning om plast är ett måste, var ett annat svar. Vidare så måste det finns incitament att sortera. Att ge personalen kunskap om vad den insamlade plasten blir för produkter i sitt nästa liv skulle kunna vara ett sådant, ansåg flera av åhörarna.