Arbetsterapeuterna kämpar för jämlik hjälpmedelsförskrivning
Nyligen ordnades för första gången Hjälpmedelsriksdagen där frågor om hjälpmedel behandlades ur olika synvinklar. Ida Kåhlin, förbundsordförande för Sveriges Arbetsterapeuter, var med och arbetade fram programmet och tog upp frågan om ojämlik hjälpmedelsförskrivning under sin presentation.
– Utifrån presentationerna blev det väldigt klart att vi behöver en nationell styrning av hjälpmedelsförskrivning. Hjälpmedelsfrågan har ju också seglat upp och blivit en väldigt viktig fråga för förbundet det senaste året. Vi ser så många exempel på olika delar som inte fungerar runt om i landet och som verkligen är exempel på att vi har en olikvärdig hjälpmedelsförsörjning nationellt sett. Det blir ju väldigt problematiskt för brukare och anhöriga men också för arbetsterapeuter, säger Ida Kåhlin till MedTech Magazine.
I höstas tog förbundet ett ställningstagande kring vad som är en jämlik och hållbar hjälpmedelsförsörjning. Eftersom det saknas nationella riktlinjer för hjälpmedel leder det till att regionerna själva sätter upp riktlinjer kring vilket sortiment som ska finnas, vilka avgifter som ska tas ut och vilka kriterier som ska gälla vid förskrivning av hjälpmedel, berättar Ida Kåhlin.
– Om en brukare har haft ett hjälpmedel i en region och sedan ska flytta till en annan region är det inte säkert att hon eller han får behålla hjälpmedlet. Det gäller alla hjälpmedel, från kognitiva hjälpmedel till rullstolar. Arbetsterapeuterna är den profession som skriver ut mest hjälpmedel i Sverige idag.
Vilka hjälpmedel är det som förskrivs ut mest?
– Det finns ingen nationell statistik så det går inte att säga vilka hjälpmedel som förskrivs mest vilket är ett väldigt stort problem. Där har ju Socialstyrelsen äntligen börjat ta tag i det så inom något år så kommer vi att kunna få se lite mer statistik. Det är klart att förskrivning av rullstolar är vanligt och området kognitiva hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, mycket på grund av att vi sett en ökning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som behöver kompenseras.
För övrigt kretsar många centrala frågor inom Arbetsterapeuternas förbund för tillfället kring rehabiliteringsfrågor kopplat till covid-19.
– En av av de aktuella frågorna vi följer är ju att socialstyrelsens framtagna kunskapsstöd angående långtidscovid efterlevs och används ute i verksamheten, så att personer som har rehabiliteringsbehov efter covid-19 får sina behov tillgodosedda.
– Pandemin har ökat på vårdskulden och även på rehabiliteringsskulden. Flera inställda besök betyder att vi kommer se ett ökat behov av rehabilitering. Det är även många äldre som blivit sittande hemma och det påverkar till exempel arbetet med fallprevention som uteblivit vilket ökar risken för benbrott. Så det finns ett stort behov av rehabiliteringsinsatser.