Pernilla Norman: På spaning inför en ny tid
Förra året började vi med en spaning som grundade sig på den framtidstro som följde med det nya decenniet. Föga anade vi då hur annorlunda året skulle bli. När jag nu ger mig ut på spaning inför det nya året, är det återigen med framtidstro. Vaccineringen mot covid-19 har kommit igång i hela Europa och större delen av världen. Även om det är långt kvar tills vi alla är vaccinerade, så börjar vi se ljuset i tunneln. Just när detta skrivs installeras den nya presidenten i USA och inte minst, den nya vicepresidenten, den första kvinnan på posten.
Den pågående utvecklingen med digitalisering, innovationer och användning av AI inger också framtidstro. Man kan beskriva det som att pandemin som drog in i början av mars, innebar att digitaliseringen surfade som på en våg in över oss. Tekniken fanns redan tidigare, men mentalt var vi inte redo. Genom pandemins tillslag tog emellertid digitaliseringen ett stort kliv framåt och blev närmast självklar när digitala arbetsmetoder ersatte fysiska mer eller mindre över en natt. Detta steg som digitaliseringen har tagit under 2020 öppnar upp för innovationer och utveckling av nya digitala lösningar.
Den ständigt ökande användningen av IT i olika former innebär emellertid också en del svårigheter. I förra årets nyårskrönika konstaterades att ”i denna positiva utveckling full av framtidstro, är juridiken ett område som kan verka som något av en hämsko”. Även här pågår emellertid utveckling. I början av januari lämnades årets allra första utredning, SOU 2021:1 IT-driftsutredningen.
Utredningen föreslår förtydligande av offentliga myndigheters möjlighet att utkontraktera IT-drift och använda molntjänster genom införandet av en så kallad sekretessbrytande regel i Offentlighets- och sekretesslagen. Syftet med detta förslag är att förutsättningarna för när offentlig sektor kan utkontraktera IT-drift och använda molntjänster från privata leverantörer ska bli tydligare. Även om det finns mycket som kan diskuteras i utredningen, är förändringar som leder till att detta syfte uppnås självfallet både efterfrågade, välkomna och nödvändiga.
Förutom de problem som bestämmelserna i Offentlighets- och sekretesslagen medför för användningen av IT-lösningar och tjänster, har Dataskyddsförordningen (GDPR) stor betydelse för utformningen och användandet av digitala och innovativa lösningar, inte minst inom medtechområdet. I många fall hanteras inte enbart stora mängder personuppgifter i dessa lösningar, utan också känsliga personuppgifter, vilket ställer extra stora krav på hur dessa lösningar designas, utformas och används.
I en nyligen publicerad rapport konstateras att de europeiska dataskyddsmyndigheterna blir allt mer aktiva. Enligt rapporten har totalt 272,5 miljoner Euro utfärdats i böter sedan GDPR började tillämpas i maj 2018 – en ökning med knappt 40 procent de senaste 20 månaderna. Det finns all anledning att arbeta aktivt med frågor om dataskydd och ta med dessa tidigt i processen, oavsett om det är fråga om innovation och utveckling eller inköp och användning av olika former av IT-lösningar.
Den nya tid som vi går in i innebär ett EU utan Storbritannien. På självaste julafton viftade Brexit-förhandlarna med sina trollspön och fram kom ett handelsavtal. Detta innebär att handeln mellan Storbritannien och EU även fortsättningsvis är tullfri. Ur GDPR-perspektiv får överföring av personuppgifter till Storbritannien fortsätta i vart fall i sex månader till. Därefter är utgångspunkten att en permanent lösning ska vara på plats för att möjliggöra fortsatt överföring.
Vi fortsätter leva med de märkliga tider som präglade 2020, även om vi kan börja skönja ljuset i tunneln. När vi så småningom går tillbaka till mer normala förutsättningar, förutses detta på många sätt bli ”a new normal”. De jättekliv som digitaliseringen tagit innebär att vi inte kommer att gå tillbaka till en tillvaro som den var innan pandemin. Det har skapats förutsättningar för att bygga en ny tid med framtidstro, utveckling och innovation.
Artikeln är en del av vårt tema om Krönika.