S:t Eriks blickar mot framtiden
Söndagen den 27 september flyttade S:t Eriks ögonsjukhus in i nya lokaler i byggnaden Eye Center of Excellence på Eugeniavägen 12 i Solna. Det innebär att sjukhuset blivit granne med bland andra Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet.
Tidigare huserade sjukhuset på Kungsholmen och hade då, med en filial i Danderyd inräknad, 16 000 kvadratmeter att förfoga över. Nu har de 15 500 kvadratmeter på en och samma plats.
Flytten har planerats länge och syftet var att få modernare lokaler.
– 1990 tog S:t Eriks ögonsjukhus över lokalerna efter gamla S:t Eriks sjukhus. De var byggda för akutsjukvård och inte alls anpassade för ögonverksamhet. Lokalerna var omoderna och den tekniska standarden på operationssalarna var ganska låg. Den tekniska utrustningen var ny och bra och den har vi till stora delar tagit med oss, berättar Michael Gårdebäck, verksamhetschef för anestesi och operation vid S:t Eriks ögonsjukhus.
Han berättar att jakten på nya lokaler startade år 2015. När valet var klart fick representanter från sjukhuset vara med och planera ytorna, där det bland annat finns flera olika mottagningar; en akutmottagning, en vårdavdelning, en dagkirurgisk enhet, operationssalar, en sterilteknisk enhet samt plats för forskning, utveckling och utbildning.
Fokus i planeringen var att underlätta snabbare flöden. Bland annat placerades den dagkirurgiska avdelningen, där de som opereras inte stannar kvar över natten, nära operationssalarna.
– Tidigare var det byggt så att dagkirurgiska patienter fick börja på vårdavdelningen, rullades upp i en säng till operationssalarna, opererades och efter uppvaket rullades tillbaka ned till vårdavdelningen innan de fick gå hem. Nu blir de mer adekvat omhändertagna och de behöver inte ligga onödigt mycket i sängen. På så vis har vi kunnat snabba på och förenkla våra flöden.
På nya S:t Eriks ögonsjukhus finns tio operationssalar där man kan söva ned patienter på operationsplanet. Dessutom finns två salar för enklare ingrepp som endast kräver lokalbedövning på vårdplanet.
Sjukhuset har även två salar för intravitreala injektioner, där läkemedel injiceras i ögat för behandling av sjukdomar i exempelvis gula fläcken, i synnerhet våt makuladegeneration.
Varje operationssal är cirka 50 kvadratmeter stor.
– De är inte så stora utan de är anpassade till vår verksamhet och vi utför endast ögonkirurgi. På andra sjukhus kan de största hybridsalarna vara så stora som 100 kvadratmeter för att få plats med olika stora maskiner, som skiktröntgen, i rummet.
Temperatur, ventilation, larm och belysning styrs av ett högteknologiskt styrsystem och operationssalarna på S:t Eriks ögonsjukhus har fått ny utrustning i toppklass. Det som följde med i flytten var vissa kirurgiska instrument, alla narkos- och operationsbord samt åtta takmonterade mikroskop.
Ögonkirurgi ställer mycket speciella krav på ljussättningen. Vid ingrepp i ögats främre del, som vid gråstarr, krävs mycket ljus. Om det däremot rör sig om operationer i ögats bakre del måste rummet vara helt mörkt. Därför har varje operationssal utrustats med mörkläggningsgardiner.
För att personalen ska kunna se används ett rödtonat ljus. Varje rum har dessutom ett takmonterat Zeiss-mikroskop som används vid många ingrepp, för att kirurgen ska kunna se de små strukturerna i ögat. De operationer som utförs utan mikroskop är ingrepp där man jobbar med större strukturer, som skelningskirurgi.
Ljuset i mikroskopen är bländningsfritt och färgskalan kan anpassas till operationstypen.
Varje operationssal har utrustats med ett nytt kamerasystem som gör att operationerna – även mikroskopbilderna – kan följas via monitorer som hänger utanför rummen. Det är bland annat viktigt i utbildningen av ny vårdpersonal eftersom ljud och bild kan skickas i realtid till en dator så att ingreppet kan följas på distans.
Övervakningsutrustning finns även på uppvakningsavdelningen. Det gör att personalen kan hålla koll på samtliga patienter från en datorskärm.
De enskilt vanligaste ingreppen är gråstarrsoperationer men även operationer för glaukom (tidigare benämnt grön starr), skelning och olika sjukdomar i näthinnan är vanliga. Operationerna går ofta fort och i varje sal kan tio till tolv ingrepp utföras per dag.
Något som påskyndar arbetet är användningen av uppdukningsrum, dit de sterila kirurgiska instrumenten anländer och dukas upp av en sjuksköterska inför operationen.
– I våra tidigare lokaler fanns inget uppdukningsrum så utrustningen fick dukas upp inne i operationssalen. Då var det viktigt att man tog in patienten först och väntade lite innan uppdukningen eftersom damm rördes upp när man rullade in patienten. Nu kan vi genomföra de olika momenten parallellt. Patienten kan gå in i operationssalen själv samtidigt som instrumenten dukas upp i rummet bredvid. Det sparar mycket tid, berättar Michael Gårdebäck.
– I december kommer vi att börja använda nio av våra tio operationssalar, men vi har plats kvar att utöka vår verksamhet. Man bygger inte sjukhus så ofta så vi har byggt för framtiden.
I planeringen av det nya sjukhuset har mycket möda lagts ned på ventilationen.
– Det är en stor utmaning att få till en bra ventilation på sjukhus. Efter tester i augusti vet vi att våra lokaler klarar av att hålla luftfuktigheten och kan hålla temperaturen runt 19-21 grader trots höga temperaturer utomhus, säger Michael Gårdebäck.
Mycket arbete har även lagts ned på gasanläggningen, som förser sjukhuset med luft, syrgas och koldioxid, berättar han.
– Vår gasanläggning är specialbyggd för oss enligt de senaste råden om hur den bör vara utformad. Det är viktigt att tänka på vilken lagringskapacitet den ska ha, vad som händer vid eventuella läckor och hur systemet ska övervakas. Jag tror att vi har den modernaste gasanläggningen av alla svenska sjukhus och vi är mycket stolta över den.
Till skillnad från syrgasen, som fraktas till sjukhuset med lastbil, samlas luften in från omgivningen och komprimeras av gasanläggningen. Luftintaget finns på byggnadens tak och om luften blir förorenad, om exempelvis ambulanshelikoptern åker förbi, så larmar systemet om det.
En våning ovanför operationsavdelningen finns en ny sterilteknisk avdelning, där instrument diskas, steriliseras, förvaras och packas. Godset rengörs med en helhetslösning som köpts in från Getinge. Den består av diskdesinfektorer och autoklaveringsmaskiner som desinficerar respektive steriliserar alla instrument innan de kan användas igen och om rengöringen inte har gått som den ska larmar de om det.
På plats finns dessutom åtta steriltekniker som övervakar rengöringen.
– Det är en tekniktung enhet som kräver en egen vattenreningsanläggning, säger Michael Gårdebäck.
Den steriltekniska avdelningen sträcker sig över nästan ett halvt våningsplan och dit kommer använda instrument från operationsavdelningen i specialanpassade hissar.
Om allt fungerar som det ska behöver personalen inte bära så mycket. Det gods som kommer in till avdelningen placeras på en inlastare som för in det i en diskdesinfektor och ren disk kommer sedan ut på andra sidan, i det så kallade packrummet.
Det är en stor skillnad mot tidigare, då rent gods kom ut på samma sida av diskdesinfektorn som det smutsiga sattes in. Det var då upp till personalen att hålla ordning.
I packrummet kontrolleras de rengjorda instrumenten av personal i sterila operationskläder. De använder mikroskop för syning av instrumenten, för att säkerställa att de är rena och hela samt att de inte är rostiga.
Inför en operation packar sterilteknikerna ihop de instrument som behövs samt utrustning för vårdpersonalen, som rena rockar och handskar. Detta skickas sedan ned till uppdukningsrummet genom ett annat hisschakt än det som används för använt gods, för att undvika korskontaminering.
Michael Gårdebäck påpekar att både på den steriltekniska avdelningen och operationsavdelningen har en kapacitet som möjliggör expansion.
– Vi kommer förmodligen ta in en del externa kunder men först måste vi säkerställa att allt fungerar bra och att våra egna behov täcks.
S:t Eriks ögonsjukhus tog som sagt plats i sina nya lokaler söndagen 27 september. Samma dag utfördes den första akutoperationen på plats medan det första planerade ingreppet genomfördes dagen efter.
– Det svåraste var att planera för nya arbetsflöden, att tänka ut dem först i huvudet innan vi ens testat att jobba där. Vi fick tillgång till lokalerna lite innan inflytten och då fick vissa delar av personalen låtsas vara patienter och vi simulerade olika scenarier. Det krävs mycket planering för att flytta men överlag har allt gått jättebra och vi har kunnat etablera verksamheten väldigt fort utan några allvarliga komplikationer, säger Michael Gårdebäck.
Han påpekar att de är mycket nöjda med den nya placeringen.
– Rent mentalt är det ett lyft att nu vara en del av Hagastaden. Vi blir som ett vårdkluster tillsammans med Karolinska institutet och Nya Karolinska. Vi är grannar med Nya Karolinska och våra operationer av de allra minsta barnen görs där. Förut fick vi ta taxi, men nu går vi bara tvärs över gatan.
S:t Eriks ögonsjukhus har cirka 460 anställda, varav 25 procent är läkare.
– Vår högspecialiserade vård medför att vi är ovanligt läkartäta. Vi har dessutom yrkesgrupper hos oss som andra sjukhus inte har, som ortoptister och optiker. S:t Eriks tar emot patienter i många olika åldersgrupper, varav ett stort antal är barn. Många patienter är friska men vissa är väldigt sjuka.
Sjukhusets vision är att vara ett av världens ledande ögonsjukhus, berättar Michael Gårdebäck.
– Vår ambition är att vara en stabil, attraktiv leverantör av framförallt högspecialiserad ögonsjukvård för hela landet. Högkvalificerad vård är vår nisch.