Contextvision: ”AI:n fungerar som en autopilot”
I slutet av juni fick Stockholmsbaserade Contextvision en CE-märkning för en ny produkt, mjukvaran Inify Prostate Screening, som används av patologer för att underlätta diagnos av prostatacancer genom analys av vävnadssnitt.
Mjukvaran bygger på artificiell intelligens, AI, som tränats upp med maskininlärning.
– I de tester vi gjort internt kan vi med stor noggrannhet hitta och utlinjera var prostatacancern finns i proverna, i god paritet med patologer, säger Fredrik Palm, vd på Contextvision.
Företagets AI-baserade mjukvara ska fungera som ett beslutsstöd till patologer och företaget valde att inledningsvis lägga fokus på prostatacancer, som är den näst vanligaste cancerformen hos män sett till hela världen.
– Vår mjukvara kan identifiera om det finns cancer eller ej i ett vävnadssnitt och i så fall markera områden med misstänkt cancer med en noggrannhet på pixelnivå. Sedan sorterar den automatiskt proverna genom att presentera dem i fallande ordning, med provet där mjukvaran hittat störst område av misstänkt cancer som startpunkt. Enkelt uttryckt fungerar produkten som en digital kollega som både gjort en prediktion på proverna och sorterat dem när patologen skall göra sin bedömning. Den kommer att dra patologens uppmärksamhet till områden med misstänkt cancer och minimera den tid som läggs på att granska frisk vävnad, säger Fredrik Palm.
Han berättar vidare att företagets nästa produkt blir en vidareutveckling av denna mjukvara, som även ska kunna bedöma cancerns allvarlighetsgrad enligt Gleasonskalan. Målsättningen är att den ska nå marknaden under senare delen av nästa år.
I nästa steg är planen att expandera även till andra typer av cancer med fokus på de cancerformer som belastar patologerna mest. Inledande forskning har gjorts inom lung- och tjocktarmscancer.
– AI:n ska fungera som ett beslutsstöd. Den ska alltså inte ersätta patologerna. Patologer kommer alltid att behövas men deras arbete kommer att utföras på ett mycket mer modernt sätt. Vår tanke är att AI:n ska vara autopiloten medan patologen blir som en pilot som övervakar och tar ansvar för diagnosen. Medelåldern på patologer är hög och tillströmningen av nya är liten medan alltfler patientfall kommer in för analys. Digitaliseringen möjliggör automatisering och standardisering. Detta i kombination med kraftfulla beslutstödsprodukter kommer i slutändan att leda till ett effektivare arbetsflöde och ökad diagnostisk kvalitet.
Contextvision grundades år 1983 som en spinoff från Linköpings universitet. Idag har företaget ett 50-tal anställda. Forskningen inom området patologi inleddes för cirka fem år sedan men bolagets ursprung är bildbehandling av medicinska bilder tagna med olika typer av bildgivande system, som ultraljud, röntgen och magnetröntgen, MR.
När en bild har tagits optimerar företagets mjukvara automatiskt en mängd parametrar som till exempel brus och kontrast för att göra den så tydlig som möjligt för läkaren som skall ställa diagnos.
– Bildbehandling är fortfarande vår huvudverksamhet med en omsättning på drygt 90 miljoner kronor under 2019. Vi är världsledande inom utveckling av bildförbättringsmjukvara för medicinskt bildgivande system och våra kunder är systemtillverkare över hela världen. Produkterna finns installerade i över 300 000 system.
Hur har ni påverkats av covid-19- pandemin?
– Pandemins påverkan på oss har hittills varit begränsad. Den rådande situationen har belyst behovet av effektiv sjukvård ännu mer och till exempel lungröntgen är en undersökning som används i samband med covid-19. Pandemin har snabbat på digitaliseringen av patologin då den möjliggör att patologerna kan bedöma prover och ställa diagnos på distans, via sin dator hemma.
Fredrik Palm berättar att företaget har sett en liten negativ effekt på försäljningen inom ultraljud, eftersom sjukhus och kliniker tillfälligt har tvingats prioritera andra akuta investeringar.
– Totalförsäljningen under årets första nio månader har dock ökat med sex procent samtidigt som kostnaderna minskat som en följd av bland annat reserestriktioner och minskade marknadskostnader, så resultatmässigt har vi inte sett en negativ effekt utan snarare en förbättring. Allt går långsammare och marknaden är oförutsägbar så kortsiktigt finns det osäkerhet, men på lång sikt stärker pandemin snarare vår verksamhet eftersom den tydliggör behovet av effektivisering inom vården, vilket är vad digitalisering och digitala verktyg möjliggör.