SKR: Vårdskulden mindre än väntat
I en ny rapport visar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att åtta av tio planerade operationer har utförts i år jämfört med 2019, trots den pågående pandemin.
”Trots ansträngda förhållanden har coronapandemin alltså inte fått så omfattande negativa konsekvenser på den planerade vården som befarats och ofta framställts”, konstaterar Marie Morell, ordförande för Sjukvårdsdelegationen på SKR i en debattartikel i DN idag.
I den nämner hon även att pandemin inte är över och att alltfler fall av covid-19 rapporteras, men att vi samtidigt är bättre rustade för sjukdomens framfart nu än vad vi var under våren, då smittspridningen tog fart i Sverige.
Covid-19 resulterade i att vårdens resurser fick omprioriteras vilket bland annat ledde till att en viss del av den planerade vården fick vänta. Rapporten visar att vårdproduktionen minskade under våren men åter började komma igång på sommaren. I början av hösten genomfördes ungefär 90 procent av alla planerade operationer.
Marie Morell poängterar att en stor del av den planerade vården ändå har genomförts och SKR:s rapport visar att de patienter som fått vänta på behandling har varit färre än befarat.
Rapporten visar bland annat att:
- 80 procent av alla planerade operationer och behandlingar genomfördes under perioden januari till augusti, jämfört med motsvarande månader år 2019.
- Antalet planerade och oplanerade slutenvårdstillfällen minskade med elva procent under perioden januari till augusti, jämfört med motsvarande månader år 2019.
- Antalet besök på akutmottagningarna minskade som mest i april, med 30 procent jämfört med samma månad år 2019. I juli var antalet besök 15 procent lägre. Samtidigt har det akuta omhändertagandet vid stroke och hjärtinfarkt inte påverkats särskilt mycket.
- Antalet läkarbesök inom specialistvården minskade med 36 procent i april jämfört med samma månad år 2019. I augusti var minskningen nio procent.
- Under årets första fem månader minskade antalet fysiska primärvårdsbesök med 36 procent, men tack vare tillgången till digitala vårdmöten, hembesök samt telefon- och brevkontakter var den totala minskningen av primärvårdsbesök inte lika stor, utan landade på 20 procent.
- Färre cancerfall har upptäckts och färre har deltagit i exempelvis screening för livmoderhalscancer. Samtidigt har tiden till behandling minskat för landets cancerpatienter.
I sin debattartikel skriver Marie Morell att covid-19 har lett till ett starkare samarbete mellan kommuner och regioner och hon menar att pandemin har visat att den rådande ansvarsfördelningen i vården är den som är bäst.
”Staten ska säkra att det finns en långsiktig finansiering, tillräckligt många medarbetare med rätt utbildning och en lagstiftning som stödjer verksamheterna. Regioner och kommuner ska utforma vård och omsorg efter lokala och regionala behov och förutsättningar. Vi har ett robust system när staten ger rätt verktyg och lämnar det operativa arbetet till kommuner och regioner.”
Slutligen poängterar Marie Morell att en del av den vård som fått vänta under våren inte kommer behöva genomföras alls. Samtidigt finns det en risk att personer med allvarliga tillstånd har avvaktat med att söka sjukvård under pandemin.
”De indirekta folkhälsokonsekvenserna av pandemin, och de vårdbehov som blir en följd av dessa, är ännu inte fullständigt kända”, skriver hon.