Larmcentral i egen regi
I slutet av maj var det fem år sedan Region Uppsala och Region Västmanland valde att sköta uppdraget för ambulansdirigeringen i egen regi, under namnet Sjukvårdens larmcentral. Hösten 2017 valde även Region Sörmland att göra samma sak.
Ambulansdirigeringen i Region Uppsala och Västmanland sköttes, fram till den 26 maj 2015, av SOS Alarm, vilket fortfarande gäller i många regioner.
Hans Blomberg, medicinskt ledningsansvarig läkare vid Sjukvårdens larmcentral vid Akademiska sjukhuset i Region Uppsala samt för Region Västmanland, menar att bytet har möjliggjort för regionerna att införa en rad förändringar som inte hade gått igenom annars.
– Det märkliga med SOS Alarm är att det, även om det ägs av SKR, är ett aktiebolag som har vinstkrav på sig. Det försvårar regionernas styrning av det medicinska innehållet i tjänsten.
Regionerna ville bland annat att de samtal som kommer in till larmcentralen ska besvaras av legitimerade sjuksköterskor.
– Vi hade för dålig precision i utlarmningarna och såg att antalet prio 1-larm, där man åker med blåljus och sirener, var alldeles för många. Därför begärde vi att få sjuksköterskor som svarar på samtalen, för vi är övertygade om att en större medicinsk kompetens hos personalen kan förbättra precisionen. Men det kunde vi inte få igenom. SOS Alarm hade sin egen personal, som gått en specifik internutbildning för att få besvara samtalen. De har bara några få sjuksköterskor, som tillfrågas vid behov.
Regionerna tog även fram ett eget beslutsstöd, som listar frågor som ska ställas vid olika specifika symptom.
– Frågorna var utformade som ett stöd för sjuksköterskorna i deras bedömningar och skapade samtidigt en medicinsk journal i en databas, en kunskapsbas för forskning och utveckling.
Tillsammans med Sörmland, Västmanland och Gotland tog landstinget i Uppsala (numera region Uppsala) fram underlag till en ny upphandling av larmcentral som skulle uppfylla deras krav. Där framgick bland annat att larmcentralen skulle husera i sjukhusens egna lokaler, använda deras beslutsstöd och ha sjuksköterskor som besvarar samtalen.
Vinnare blev Medhelp, som skötte larmfunktionen i regionerna mellan åren 2011-2013.
– Vi var nöjda med hur tjänsten utfördes rent medicinskt, men på grund av ekonomisk oenighet sades avtalet upp. Under en övergångsperiod med SOS Alarm utredde Uppsala, Sörmland och Västmanland tillsammans om vi skulle kunna sköta larmcentralen i egen regi. Sörmland hoppade av projektet men kom in igen hösten 2017.
Sjukvårdens larmcentral föddes den 26 maj år 2015. Den består i dagsläget av tre centraler – en i Eskilstuna, en i Västerås och en i Uppsala.
För den som ringer in märks ingen större skillnad jämfört med tidigare. När man har slagit numret 112 kommer man först till SOS Alarm, som kopplar vidare till Sjukvårdens larmcentral. Där besvaras samtalen av sjuksköterskor med minst tre års erfarenhet av akutmedicin. Förutom dem finns alltid en dirigent på plats som dirigerar ambulanserna.
Sjukvårdens larmcentral har inte sett någon negativ effekt av de extra sekunder som går åt när patienterna kopplas vidare till dem från SOS Alarm, säger Hans Blomberg.
– Den tid det tar tills ambulansen är på plats har inte blivit längre, eftersom våra kunniga sjuksköterskor gör en snabbare bedömning och kan skicka varje patient till rätt vårdnivå med större precision än tidigare. Dessutom kan vi hushålla med resurserna på ett annat sätt nu när ambulanserna inte lika ofta åker ut i onödan. I Uppsala minskade antalet ambulansutryckningar med 15 procent och i Västerås med tio procent efter att vi startade Sjukvårdens larmcentral. Om vi inte hade tagit över larmtjänsten så hade vi behövt köpa in fler ambulanser.
I en studie som publicerades i tidskriften BMJ Open har regionerna följt upp hur det gått för de patienter som inte har fått ambulanser skickade till sig.
– Av dem som hänvisades till annat än ambulans, så sökte cirka 20 procent till akutmottagningen inom sju dagar, vilket motsvarar resultaten i andra undersökningar där patienter undersökts och bedömts på plats av ambulanspersonal och därefter lämnas hemma, säger Hans Blomberg.
Nu äger sjukhusen all data som samlas in under handläggningen av en patient – från 112-samtalet till den journal som upprättas i ambulansen och senare på sjukhuset. Det underlättar forskningen, menar Hans Blomberg.
På larmcentralen pågår just nu en vetenskaplig studie med målet att förbättra beslutstödet med hjälp av maskininlärning. Systemet tränas upp kontinuerligt med information från larmsamtal samt från journaler från ambulanser och från sjukhusen.
Det befinner sig fortfarande på forskningsstadiet och är inte i kliniskt bruk än men tanken är att det ska kunna hjälpa sjuksköterskorna att fatta rätt beslut med högre precision.
– I de fall det är köbildning till att få ambulans ska AI:n hjälpa till att avgöra vem av dem som ringt in som ska få ambulans först. Vi har startat en randomiserad studie där vi tittar på prio 2-fall. De är inte livshotande utan det rör sig oftast om frakturer eller enklare olycksfall. Målet är att se om precisionen i sjuksköterskans beslut förbättras med hjälp av maskininlärning.
– I utvärderingen tittar vi på flera mått: får patienten läkemedelsbehandling i ambulansen, får man prio 1 när ambulansen är på plats, läggs patienten in, krävs intensivvård, med mera. Under hösten ska vi köra igång en större studie och vi hoppas vara klara inom två år.
Hans Blomberg tror att maskininlärning kommer att vara till störst nytta när det gäller vården av äldre, multisjuka patienter.
– De är framtidens utmaning. De har ofta många olika problem samtidigt och när de ringer väcks många frågor, bland annat om vilka hälsoproblem som är nya och vad de kan betyda.
Maskininlärningssystemet ska ge sjuksköterskorna ett ökat underlag när de fattar sina beslut. I ett annat utvecklingsprojekt har larmcentralen infört individuella vårdplaner, som förväntas komma till stor nytta särskilt när det gäller vården av patienter som är högkonsumenter av sjukvård eller har andra individanpassade behov.
– Om en sådan person ringer in kan man snabbt få veta om personen exempelvis är inskriven på hospis, om de har en mekanisk hjärtpump (då ska man inte göra HLR) med mera. Målet är att se till att patienterna får rätt vård så snabbt som möjligt utefter deras individuella behov.
En fördel med att ha larmcentralen i egen regi är att det går betydligt snabbare att genomföra förändringar i verksamheten, menar Hans Blomberg
– Nu ligger allt på vårt eget ansvar så vi kan genomföra uppdateringar av tjänsten utan långdragna förhandlingar med leverantören först.
Under covidpandemin blev nya symptom som inte tidigare ansågs livshotande plötsligt mycket allvarliga och larmcentralen fick snabbt uppdatera sitt sätt att arbeta.
– Exempelvis är det nytt att andningsbesvär kan vara så alarmerande och vid minsta tecken på det måste ambulansen åka dit och mäta syresättning med mera. Covid-19 trycktestade vårt system. Sörmland utsattes först och vi talade med dem dagligen för att förbereda oss och uppdatera vårt arbetssätt. Eftersom vi sitter på sjukhuset kunde vi dessutom följa upp vad som hände med varje patient. Vi tog snabbt fram nya kriterier för att minimera smittspridningsrisken till ambulanspersonalen och för vilka symtom man skulle rycka ut på. Det hade inte fungerat att genomföra förändringar så snabbt om vi inte hade haft larmcentralen i egen regi, säger Hans Blomberg.
Artikeln är en del av vårt tema om Akut- och ambulanssjukvård.