Medicinteknikens roll under covid-19-pandemin
WHO har förutspått att covid-19 kommer att bli en långvarig, lågintensiv kris som pågår i omkring två år till. Medan världen oroligt väntar på ett vaccin har medicintekniken hamnat i rampljuset och påvisat de möjligheter som läkemedelsbranschen inte kan erbjuda.
Covid-19 har tvingat vårdsystemen att flytta fokus – och merparten av sina resurser – till intensivvårdspatienter.
Samtidigt undviker människor att gå till doktorn eller sjukhuset för att söka vård av rädsla att bli smittade. I kombination med personalbrist på sjukhus och vårdcentraler, har detta lett till en kö av patienter som väntar på diagnoser, operationer och behandlingar, vilket skapar en så kallad vårdskuld.
Covid-19 har gjort att vi uppmärksammat den jämförelsevis långa tid det tar för innovation inom life science att komma patienten till godo. Men pandemin har accelererat dessa processer och tvingat medicinteknikbranschen, myndigheter som reglerar och parter som investerar i dess lösningar, att agera och reagera lika snabbt som sjukhusen. Den har gett oss möjligheter att hitta och implementera nya, praktiska och framför allt digitala lösningar.
Medicinteknisk utrustning används av naturliga skäl ofta nära eller i patienten. Det har varit en utmaning att ställa diagnos och utföra behandling med så lite fysisk kontakt som möjligt mellan vårdpersonal och patienter samt att minimera närvaron av patienter, vårdpersonal och servicetekniker i vårdmiljön.
Under det senaste halvåret har det skett en avsevärd ökning av utbud och användning av digitala tjänster, exempelvis mobilappar för patienter för att ställa diagnos. Mitt bolag, Elekta, har exempelvis gjort det möjligt för behandlingsteamet att planera patienternas strålbehandling på distans, till exempel i sina hem, genom användning av en speciell mjukvara. Och andra medicintekniska bolag erbjuder en rad lösningar inom sina respektive områden.
Precision, förebyggande åtgärder och hållbara lösningar är huvudmålen för Sveriges life science-strategi, vilket också har gjort landet känt i världen. Men vi kan inte behålla vår position som en ledande aktör utan en bättre struktur för investeringar, upphandling och utveckling av medicintekniska innovationer.
Det är dessa underinvesteringar som har lett till den aktuella kapacitetsbristen inom den svenska vården och den växande vårdskulden.
Svensk medicinteknik har en viktig roll att spela i utvecklingen av behandlingar mot covid-19, inklusive ett säkert och effektivt vaccin mot covid-19 till ett överkomligt pris. Även sedan vaccinationerna och covid-19 har blivit historia kommer medicintekniken att fortsätta vara en avgörande faktor i att antingen bidra till att undvika eller lindra nästa globala hälsokris, men bara om vi satsar på den nu.
Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.