Miniatyrben hos möss ska avslöja leukemins mekanism
Paul Bourgine, biträdande universitetslektor vid Molekylär skelettbiologi och Wallenberg centrum center för molekylär medicinsk forskning, är en av sex forskare som kommer att få dela på 100 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet. Bourgines forskning ska ta reda på mekanismen bakom blodcellers uppkomst i benmärg. Blodceller spelar en viktig roll i immunförsvaret och transporterar även syre till cellerna.
– Vi vill dels förstå hur människokroppen producerar blodceller i ett friskt tillstånd och för det andra vill vi ta fram en modell för att förstå hur leukemi uppstår i blodceller, in vivo, hos möss, säger Bourgine.
För detta ändamål har Bourgine konstruerat miniatyriserade mänskliga benorgan. Det gör det möjligt att skapa miniatyrmodeller av små människoben hos möss.
– I dessa miniatyrben finns det också en möjlighet att producera människoblod. Detta är lovande för oss för då kan vi också injicera leukemiceller från en patient i miniatyrbenen och prova olika mediciner för att se vilken inverkan det har på på leukemicellerna. Med den informationen vi får kan vi ta fram en bättre behandling för leukemipatienter.
Leukemi är en komplicerad cancerform och mekanismen bakom dess uppkomst är inte fullständigt klarlagd.
– 90 procent av läkemedel mot leukemi som fungerar i teststadiet på möss fungerar inte när de provas på människor. Det betyder att vi måste ta fram en överlägsen modell där man kan prova potentiella läkemedel på teststadiet och på så vis se vilka som har en chans att fungera hos människor. Det är därför vi har utvecklat miniatyrben.
Miniatyrbenen tillverkas genom att först odla upp benmärgsceller i laboratoriet. När dessa celler utvecklar broskvävnad så förs de in under huden på möss. Hos mössen omvandlas dessa sedan till komplexa benorgan med benmärg.
Modellen med att skapa miniatyrben kunde även appliceras i fall där benmärgen hos människor inte läks av sig själv efter kraftiga benfrakturer eller sjukdomstillstånd, enligt Bourgine. Detta är ett annat projekt som ännu inte nått klinikstadiet.
– Ambitionen är att vår modell i framtiden ska vara en preklinisk plattform som kan användas för att göra en första bedömning av läkemedel mot leukemi. Sedan kan man besluta vilka läkemedel eller kombinationer som ska användas för vidare studier på patienter.
Hur kommer ni att använda de 15 miljoner kronor som ni tilldelas?
– Dessa pengar har vi fem år på oss att använda och huvudsakligen kommer vi att använda dem för att rekrytera ny personal. Resten av pengarna går till att hyra laboratoriet och kostnader för reagenser som vi använder dagligen. Det är viktigt att inte minska på dessa typer av bidrag för framstående forskning som formar framtidens vetenskap och hälsovård.