Danderyds sjukhus testar app för förmaksflimmer
Sedan 2018 utvärderar forskare vid Danderyds sjukhus en ny metod för hemmonitorering av patienter med förmaksflimmer i samband med att de behandlas med elkonvertering, där en elektrisk stöt används för att återställa en normal hjärtrytm. Förra året tilldelades projektet finansiering med 700 000 kronor från Vinnova / Medtech 4 Health och innan sommaren fick projektet ytterligare en miljon kronor.
Metoden som utvärderas i projektet baseras på en app som gör att en smarttelefon kan användas för att mäta hjärtrytmen. Med kameran som mätsensor kan variationer i blodflödet i en fingertopp analyseras. All data skickas sedan automatiskt vidare till vårdgivaren.
En pilotstudie med appen genomfördes åren 2016-2017 som en del av ett examensarbete på läkarprogrammet vid Karolinska institutet, KI. Där testades metoden för användning i sjukhusmiljö. Nu utvärderas den där den främst är tänkt att användas, nämligen vid användning på distans i patientens hemmiljö, som en del av ett doktorandprojekt.
I den aktuella studien som har pågått i två års tid har appen använts av patienter som behandlats för förmaksflimmer med elkonvertering på Hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus. I 30 dagar – den tid som det vanligen tar från behandling till första återbesök – har deltagande patienter mätt sin hjärtrytm hemifrån dagligen.
Nu pågår arbetet med att analysera de data som samlats in och planen är att resultaten ska publiceras under nästa år. Fram till dess kan forskarna inte kommentera studien ingående.
– Det hela har fungerat mycket bra. När man inkluderar patienter till studier så kan det ibland vara svårt att få många deltagare men i den här studien har i stort sett alla velat vara med. De här patienterna är många gånger oroliga över att de ska få tillbaka sitt förmaksflimmer efter behandlingen och deltagarna har uttryckt att de känner en ökad trygghet genom att de har kunnat göra mätningar hemifrån, som granskas av vårdpersonal, berättar Jonatan Fernstad, läkare vid Danderyds sjukhus och doktorand vid Karolinska institutet, som leder studien.
Den som har förmaksflimmer har en ökad risk för att drabbas av komplikationer, som stroke. Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av stroke och hos ungefär 6 000 av dem är den bakomliggande orsaken förmaksflimmer. Många som behandlas med elkonvertering får tillbaka sina problem inom 30 dagar, ofta inom bara några få dagar. Förhoppningen är att metoden ska göra att dessa patienter kan identifieras och få behandling för sina problem snabbare.
– Med den här metoden kan vi på distans se om och när förmaksflimret återkommer och då tidigt ta beslut om patienten ska tas in för ny behandling med elkonvertering eller om annan behandling kan bli aktuell. I vissa fall kan patienten börja med ett antiarytmiskt läkemedel som ökar chansen för att resultatet av en ytterligare behandling med elkonvertering ska bestå under längre tid, säger Jonatan Fernstad och tillägger att mätningarna hemifrån dessutom kan hjälpa vårdgivaren att avgöra vilka patienter som behöver kallas till ett snart återbesök, säger Jonatan Fernstad.
– Med informationen från de dagliga distansmätningarna har vi möjlighet att kalla de patienter som återfår sitt förmaksflimmer tidigt till en ny behandling, medan de som behåller normal hjärtrytm efter behandlingen kanske inte behöver komma på ett återbesök efter 30 dagar.
I grunden är Jonatan Fernstad både läkare och civilingenjör i elektroteknik. Han har lång erfarenhet av produktutveckling inom mätteknik och apputveckling och har tagit fram den app som utvärderas i studien. Han hoppas att den bättre ska hjälpa till att hitta personer med förmaksflimmer så att de kan få en diagnos och vid behov kunna starta behandling innan de hinner få komplikationer.
– Många som känner av symtom – exempelvis att hjärtat slår onormalt eller snabbt – kommer ofta först till sin vårdcentral och får göra en EKG-registrering. Men förmaksflimmer kommer och går, särskilt i början, så det är vanligt att allt ser normalt ut vid de första kontakterna med vården. Om man har fortsatta problem kan man få göra en arytmiutredning där hjärtrytmen mäts i hemmet under några dagars tid, vanligen med en typ av EKG-utrustning som bärs på kroppen dygnet runt, vilket på många sätt kan vara besvärligt för patienten, säger Jonatan Fernstad.
– Vidare är det ofta lång väntetid till att få starta en utredning och det kan även dröja länge innan man får ett svar på utredningen. Om man istället kan använda sin egen mobiltelefon så kan patienterna utan dröjsmål börja göra mätningar själv hemifrån, och under en längre tid eftersom man inte behöver återlämna mätutrustningen. Då kan patienten dessutom göra en mätning just då symtomen infinner sig, vilket kan göra det lättare att fånga en eventuell arytmiepisod.
Användning av sin egen mobiltelefon som ett mätinstrument kan också göra vården mer tillgänglig för personer som av olika anledningar har svårt att ta sig in till vården.
– För äldre och för dem som bor långt ifrån närmsta sjukhus kan det många gånger vara krångligt att fysiskt ta sig in till vården. Särskilt under nuvarande pandemi då man helst vill undvika att röra sig ute i samhället och att besöka sjukhus om det går att undvika. På det här viset, genom att undersöka hjärtrytmen på distans utan att alltid fysiskt behöva uppsöka vården, kan vården av våra patienter göras mer effektiv. 92 procent av befolkningen i Sverige har idag en smartphone och det är en siffra som blir högre för varje år som går, så tillgängligheten för patientnära diagnostik av hjärtrytmen blir med den här metoden nästan obegränsad.
– Ett annat användningsområde som metoden, genom ökad tillgänglighet och lägre kostnader, potentiellt skulle kunna möjliggöra är screening för förmaksflimmer hos riskgrupper i befolkningen. Förmaksflimmer ger inga symtom hos cirka en tredjedel av de drabbade. Det innebär att många kan ha förmaksflimmer utan att de känner till det, och har då inte fått en diagnos och inte heller erhållit behandling. Om de erbjuds att göra mätningar av hjärtrytmen med sin mobiltelefon hemifrån så kan förhoppningsvis fler av dessa upptäckas i tid innan de hinner drabbas av komplikationer, som stroke.