Ergonova: Äldreomsorgen behöver en omstart
Insikterna från coronapandemin kan bli den omstart som äldreomsorgen behöver. En omstart som frigör människor och samtidigt räddar liv med mindre smittspridning. Vi hoppas att socialstyrelsens nya utredning om framtidens teknik inom äldreomsorgen kan visa vägen och hur vår bransch kan hjälpa till.
Intresset för välfärdsteknik ökar och särskilt inom rehabiliteringen finns en stor förståelse för att vi måste ha en mer holistisk syn på omsorgstagare, omsorgspersonal, tekniska hjälpmedel och flexibilitet. När vi kan stödja en människas förmågor med rätt hjälpmedel så att hen får bättre möjligheter att till exempel klara sig själv upp och ned från toaletten eller upp och ned ur sängen är det en stor vinst för individen. På samma sätt minskar rätt teknik behovet av svåra och tunga lyft för omsorgspersonalen samtidigt som vi kan minska risker för smittspridning.
Coronavåren har påmint oss om att samma utmaningar med tunga lyft inom omsorgen som vi specialiserat oss på också skapar ökad smittorisk. De tunga lyften inte bara sliter på omsorgspersonalens kroppar, de kräver mer dubbelarbete och gör distansering svårt.
Tyvärr står nuvarande strukturer ibland i vägen för en helhetsbild av kostnader och nyttor över tid och hur kedjan mellan teknik och människa kan nyttjas på bästa sätt. Socialstyrelsens utredning Hjälpmedel i kommuner och landsting från 2016 visar att det oftast är kommunerna som förskriver hjälpmedel för äldre. Kommunalt är det inte sällan olika budgetar som skall hantera hjälpmedel och lokalinvesteringar å ena sidan och en annan som skall ta personalkostnader i omsorgen.
Rätt utnyttjat kan tekniska hjälpmedel avlasta personalen och ge möjligheten att påverka sjukskrivningar, onödigt dubbelarbete och göra det lättare att planera och förutse verksamhetens personalkostnader. Investeringar i hjälpmedel för att spara på människor är bra hushållning.
En annan utmaning är uppdelningen mellan kommuner och regioner gällande ansvaret för hjälpmedel. Ibland är det kommuner som förskriver hjälpmedel medan det är regioner som avgör vilka hjälpmedel som finns att välja på och som tar kostnaderna för hjälpmedel. För oss har det inneburit kommuner som vill förskriva våra vridbara sängar för att spara på personalen och ge omsorgstagare mer frihet medan regionerna som skall betala för hjälpmedlen har sett mer logik i att erbjuda mer “vanliga” sängar som i det korta loppet kostar mindre.
Den alldeles färska statliga utredningen Framtidens teknik i välfärdens tjänst slår fast att “välfärdsteknik är underutnyttjad idag men har stor potential för att kunna öka individens självständighet, oberoende och livskvalitet.” Efter coronavåren kommer smittorisker och överdödlighet under pandemin men även under mer “vanliga” år ligga i fokus för debatten och vi hoppas att den här diskussionen öppnar upp för ett nytänk inom äldreomsorgen.
Vi välkomnar utredningens förslag om ett nationellt centrum för äldreomsorgen och hoppas att det kan ge ett tydligare fokus på utvärderingar av nyttan med rätt teknik över tid samt över gränserna för verksamhetsbudgetar och olika instanser. Vi ser gärna att våra och andras hjälpmedel granskas och utvärderas så exemplen på hur en anpassningsbar och flexibel omsorg för ständigt skiftande behov kan synliggöras.
Det behövs en helhetssyn på människan som omsorgstagare, på människan som omsorgspersonal samt på teknik och kostnader/nyttor över tid för att få den omstart som äldreomsorgen behöver.
Artikeln är en del av vårt tema om Opinion.