I en ny rapport har Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare vid högskolan Jönköping University på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kartlagt användningen av digitala vårdmöten med läkare och vilka erfarenheter användarna har av dem.

Några frågor som forskningsprojektet ville besvara var vilka användarna är, varför de tar kontakt, hur deras vårdmönster ser ut samt om det digitala mötet avlastar den fysiska vården.

Forskningsprojektet kallas Digitala vårdmöten med läkare och projektledare var Felicia Gabrielsson Järhult från Jönköping University. Studien består av två delar: en kvalitativ intervjustudie med 26 användare från ett nationellt urval samt en kvantitativ del som bygger på de digitala kontakter med läkare som söktes i Jönköpings län under tidsperioden. Denna del omfattar 10 400 individer, vilket motsvarar ungefär tre procent av invånarna i Jönköpings län.

Resultaten visar bland annat att det främst är yngre personer som använder sig av digitala vårdmöten med läkare. 70 procent av kontakterna var nämligen med användare mellan 0-30 års ålder. Kvinnor står för 60 procent av alla kontakter medan män står för resterande 40 procent. Det vanligaste var att man sökte vård för akut övre luftvägsinfektion, hudutslag och hosta.

En av de frågor om rapporten ville besvara var om digitala vårdmöten avlastar den fysiska vården och det verkar de göra. Kartläggningen visar att endast 1,5 procent använde sig av rådgivning från sjukvårdsupplysningen 1177 innan de tog kontakt med läkare på digital väg, 1 procent har haft ett efterföljande besök på akutmottagning inom ett dygn och 3,6 procent ett fysiskt besök på vårdcentral inom en vecka.

– I registerstudien framkommer att väldigt få personer före kontakt med digital läkare haft andra kontakter med vården, som till exempel 1177 sjukvårdsrådgivning. I intervjuerna säger användarna eller patienterna att de själva gjort bedömningen att de hälsoproblem de sökt för inte skulle kunna bli löst genom kontakt med sjuksköterska. Majoriteten har bara haft ett enda digitalt vårdmöte med läkare och väldigt få har efter denna kontakt sökt fysisk primärvård eller akutmottagning. Även om det i stora delar är enklare problem de sökt för är det ändå sådant de har behövt hjälp med, till exempel råd kring egen eller sitt barns hälsa, vanligast är infektioner och hudåkommor eller recept på läkemedel, säger Felicia Gabrielsson Järhult.

I den kvalitativa delen av studien framkom det att användarna uppfattar digitala vårdmöten som ett bra sätt att kontakta vården på ett sätt som passar in i livspusslet. Läkarna upplevdes som professionella och effektiva.

– Generellt har de som har besvarat frågorna i undersökningen upplevt sig ha fått ett kompetent, professionellt och respektfullt bemötande vid kontakten med läkaren, oavsett om detta varit i form av ett videomöte där personen sett läkaren eller via en chattfunktion, berättar Felicia Gabrielsson Järhult.

De totala antalet vårdmöten under perioden, om man inte endast fokuserar på samtal med läkare, var 17 301. 85 procent bestod av läkarkontakter och de övriga var främst psykolog, fysioterapeut och kurator.