23948sdkhjf

Handledd träning på distans hjälper hjärtpatienter

Hjärtpatienter som inte har möjlighet att delta i rehabilitering på sjukhus kan nu få träna på distans via en app. Detta i ett projekt lett av Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus.

Att träning är bra för hjärtpatienter är ett faktum. Men det är inte alla som har möjlighet att delta i hjärtrehabilitering på sjukhus. Det vill man råda bot på vid Hjärtcentrum på Norrlands universitetssjukhus. Just nu pågår en studie där hjärtpatienter får träna var de vill – med stöd av en app.

– Vi är först ut i Sverige med att testa den här lösningen, säger Camilla Sandberg, forskare och fysioterapeut som håller i studien.

De som kan bli aktuella för studien är personer som drabbats av hjärtinfarkt, som gjort en hjärtoperation eller ballongvidgning av kranskärlen och som tackat nej till att träna med sjukgymnast på Hjärtcentrum på Nus.

– Vi har länge funderat på hur vi kan få denna grupp mer aktiv, säger Camilla Sandberg.

Det är inte viljan som sätter käppar i hjulen för träning med sjukgymnast.

– Många har lång resväg hit eller jobbar, så det här är något som underlättar för dem, säger hon.

Patienterna har tidsfönster på flera timmar när de kan koppla upp sig. När det är dags sätter man på sig ett pulsbälte och slår på den skräddarsydda appen på mobilen.

I andra änden finns sjukgymnasten Helena Cronesten, som följer träningen via en dator på Hjärtcentrum. Hon ser puls, andningsfrekvens och var personen befinner sig. Nyligen var en av deltagarna i Spanien och kunde koppla upp sig därifrån.

Helena Cronesten kan skicka meddelanden via datorn, som omvandlas till ett röstmeddelande i appen. Hon välkomnar till träningspasset, kan skicka tips och uppmuntringar som ”Nu kan du öka tempot!” eller ”Bra jobbat!”

Den teknik som används kommer från Australien. Erfarenheter därifrån visar att träning via denna app har bra effekt. Deltagarna får ägna sig åt vilken träning de vill så länge de har pulsbältet på. Simning är väl egentligen det enda som inte fungerar då utrustningen inte är vattentät.

Om någon patient skulle signalera att de inte mår bra kan Helene Cronesten tillkalla hjälp. Men risken för att det ska hända är liten.

– Problemet är snarare att de inte vågar ta ut sig och tar det för lugnt. Inte att de anstränger sig för hårt, säger hon.

Forskningsprojektet startade i januari 2019 och har så här långt haft ett tjugotal deltagare. Varje person deltar i 12 veckor och screenas sedan på Nus för att utvärdera effekten av träningen. Varje patient för dessutom träningsdagbok under tiden och skattar fortlöpande hur ansträngande träningspassen är på en skala 1–20. Projektet finansieras med stöd av Riksförbundet HjärtLung, Norrländska Hjärtfonden och Region Västerbotten.
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.297