23948sdkhjf

Med nytt perspektiv på förflyttningar

Det går inte att tänka på samma sätt när du förflyttar människor som när du förflyttar lådor. – Tappar du en låda låter du den falla men en människa försöker du rädda. Lina Winkler är vd på Hjälpmedelcenter Sverige som utbildar inom förflyttning – av människor.

I över 25 år har HMC Sverige bedrivit sin utbildningsverksamhet med inriktning på förflyttningskunskap. Här arbetar arbetsterapeuter och fysioterapeuter med att utbilda vårdpersonal.

Lina Winkler som är vd för HMC Sverige sedan fyra år har en något oväntad bakgrund som ekonom och jurist.

– Fördelen med att jag har en annan typ av bakgrund är att jag kan se många frågor med ett utifrånperspektiv, vilket kan utveckla vår pedagogik.

Över 70 procent av alla belastningsolyckor hos vårdpersonal beror på felaktiga lyft vid personförflyttningar. Detta beror till stor del på det rådande synsättet när det kommer till förflyttningar. Det råder ett industritänk som ofta gör att det allra viktigaste vid en förflyttning glöms bort, nämligen personen som ska flyttas.

– Det finns många strukturella problem som vi försöker hjälpa till att förändra. Arbetsmiljöverket är den myndighet som behandlar förflyttningar men principerna är hämtade från industrin. Det ges många svar på frågan hur man på bästa möjliga sätt förflyttar olika typer av föremål. Men det handlar om helt andra risker när du arbetar med människor. Tappar du en låda så låter du den falla men en människa försöker du rädda.

En människa är inte en låda. En människa pratar, låter, hjälper till eller stretar emot, därför är människan central i förflyttningar. I de utbildningar som HMC Sverige ger ligger fokus på människan, vilka förmågor denne har, vilken miljö och situation man befinner sig i. Därefter ska man tänka efter och göra en analys.

Även en person som inte kan göra mycket med armar och ben kan hjälpa till. Att vrida huvudet åt det hållet man ska vända sig åt i sängen och knyta handen om vårdpersonalens hand är små insatser men som ger stora fördelar jämfört med om personen inte hjälper till alls eller kanske arbetar åt motsatt håll.

– Det gäller att optimera miljön och använda adekvata hjälpmedel för att säkra de resurser som patienten har. Då återstår det förhoppningsvis inte så mycket fysiskt arbete för personalen. Det tyngsta i en förflyttning ska vara att tänka till innan och planera, inte en fysisk ansträngning, förklarar Lina Winkler.

Det finns mycket kunskap och engagemang bland personalen, men många av lösningarna som implementeras görs med för lite kunskap om hur det är ”ute på golvet”.

HMC Sverige har skapat en metod och en pedagogisk modell och alla steg i modellen är kvalitetssäkrade. Arbetet går dels ut på att utbilda personal och ge dem de rätta verktygen men även att påverka Arbetsmiljöverket och andra myndigheter och organisationer som är relevanta för området.

Att ha en annan yrkes- och utbildningsbakgrund än den traditionella vården ger möjlighet till andra perspektiv. Något som Lina Winkler har nytta av många gånger.

– Jag ser inte sällan att det är alltför dålig kommunikation mellan olika yrkesgrupper och att man inte tar vara på varandras kunskaper. Jag förstår att man som undersköterska kan bli provocerad av ett utlåtande som en sjukgymnast skriver om en patient när sjukgymnasten kanske träffar patienten under dygnets piggaste timmar, men undersköterskan vet att förmågorna kan se helt annorlunda ut på kvällen och natten, då bemanningen dessutom är låg. HÄr skulle mycket kunna vinnas genom bättre kommunikation.

Under Fokus Hjälpmedel i Luleå 22-23 maj berättar Lina Winkler mer om förflyttningskunskap, Hjälpmedelcenter Sveriges utbildningar och hur man kan se på förflyttningar på ett helt nytt sätt – långt från industrins lådor.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109