AI inom vården – vad händer nu?
”AI will not replace radiologists. But radiologists who use AI will replace radiologists that do not”.
Det här citatet av Curt Langlotz på Stanford är mycket bra och visar vad vården står inför. I höstas var jag i Silicon Valley, och träffade bland andra Curt Langlotz själv eftersom vi på Sectra är mitt i implementationen av ett PACS för Stanford. Jag fick då ännu en gång bekräftat vilken enorm förändring hela samhället, och då speciellt medicinområdet, står inför. I Silicon Valley ser man numera (bokstavligen) självkörande bilar i vartannat gathörn. Under veckan jag var där fick Google tillstånd att köra bilar helt utan mänsklig kontrollförare i allmän trafik inom ett begränsat område i och runt Palo Alto. Det finns start-ups inom snart sagt alla områden som baseras på AI/Machine Learning. Inte minst gäller detta inom medicin och då framförallt inledningsvis inom bilddiagnostiken.
Jag påstår att detta är bra. Det finns idag inte en chans för en praktiserande läkare att hålla jämna steg med Leg Artis. Det sägs att det ofta tar upp till tjugo år innan en ny stor landvinning når ”golvet” på alla sjukhus. Detta leder givetvis till stora skillnader mellan olika sjukhus som är olika snabba att införa nya metoder, men framförallt blir det ett problem för såväl vårdens kvalitet som effektivitet.
Allt detta kan komma att ändras om och när ALLA läkare har tillgång till i stort sett ALL medicinsk kunskap från sitt skrivbord. I många fall kommer det även gälla patienterna själva från sina hem.
Vad kommer då att hända? En sak blir givetvis att läkarutbildningen också bör förändras. Datorerna kommer att sitta på mer fakta än läkarna och det kommer att ändra läkarnas kompetensbehov. Det är märkligt att en läkare idag kan komma ut från sin grundutbildning utan annat än gymnasiekunskaper om IT. Framtidens läkare kommer att arbeta avsevärt mer med IT än dagens. Utomlands ser vi också nu läkarutbildningarna förändras, något vi även kommer att behöva göra i Sverige. Och för att använda verktyg så bra som möjligt, och veta när man skall respektive INTE skall använda dem så behöver man kunskap. Datorerna kommer även i framtiden att sakna ”intuitionen” och inte minst interaktionen med patienten kommer precis som det alltid varit att vara avgörande för den medicinska kvaliteten. Ytterligare en viktig sak för framtidens läkare blir förmågan att kunna bedöma vilka löften som alla firmor kommer med inom AI som är rimliga eller ej. Samt vad som kan gå fel och var riskerna finns med de nya tekniken, för även framtidens verktyg kommer att innebära risker och kan gå fel om de används fel
Den andra, potentiellt stora. förändringen kan bli att hela sjukvårdens struktur kan komma att omprövas. Varför skall vi ha sekundär och tertiär vård för exempelvis diagnostik om kunskap finns tillgänglig hos primärvårdsläkaren lika bra som för experten på universitetssjukhuset? Vi kommer även fortsatt att behöva dyr utrustning centralt, exempelvis magnetkameror , men väldigt mycket diagnostik, inom t.ex. invärtesmedicin, kommer att kräva ett antal prov som datorn kommer att kunna föreslå redan till primärvårdsläkaren och som kan tas direkt på vårdcentralen. Behoven av vissa av våra högspecialiserade universitetskliniker skulle kunna minska, även för väldigt ovanliga sjukdomar som idag alltid diagnosticeras sekundärt eller tertiärt. Primärvården skulle kunna förskriva avsevärt mer avancerade behandlingar direkt, som idag görs på universitetskliniker. Hur kommer detta att påverka framtidens hela sjukvårdshierarki?
Men även patienterna kommer att ha tillgång till AI hemifrån. Kanske av en organisation eller företag med andra primära intressen an patientens bästa. Hur skall vården hantera när AI systemen säger emot varandra?
Även om diagnostiken troligen kommer att påverkas mest så kommer AI/ML även att bli stort inom terapi. Vad gäller farmaka behandling, kostråd mm kommer primärvårdsläkaren potentiellt att kunna förskriva väsentligt mer än idag. Vad gäller kirurgi mm kommer det i de flesta fall nog ta längre tid- Även om vi ju redan idag ser robotar i operationsrummen så är de inte autonoma och de styrs ännu så länge väldigt sällan av AI/ML utan utför mer komplicerade moment som läkaren har ”programmerat in” i förväg.
Det verkar ofrånkomligt att dels läkarrollen, dels hela sjukvårdens struktur kommer att påverkas i grunden av AI. Det här är något som få sjukvårdspolitiker eller tjänstemän verkar inse än, men även väldigt få inom den medicinska professionen. Med tanke på de långa ledtider vi har idag när det kommer till att göra stora förändringar i vården så är det kanske dags att börja planera för denna nya värld redan nu. Den som inser vad som kommer i tid har mycket större chanser att påverka så förändringen blir positiv.
Sammanfattningsvis: Den nya tekniken inom AI/Machine Learning kommer att ge väldigt stora möjligheter för bättre, mer effektiv och mer jämställd vård.
För att vi skall utnyttja detta effektivt krävs troligen ett grundläggande förändrat perspektiv på hur vården är organiserad och bedrivs. Det kräver dessutom en omläggning av vårdutbildningarna, även för exempelvis medicintekniska ingenjörer och vidareutbildning av mycket stora grupper.
För oss leverantörer inom medtech innebär den nya tekniken både möjligheter och hot. Nya aktörer kommer att uppstå och gamla kommer att slås ut. Man kan nog modifiera det citat som jag gav inledningsvis till:
”AI kommer inte att slå ut medtech-leverantörer. Men de medtech-leverantörer som använder AI kommer att slå ut de som inte gör det”.