Internet of things, IoT, eller sakernas internet, handlar om att koppla upp saker mot internet för att även på distans kunna få reda på en rad olika saker. Det kan verka skrämmande, som ett intrång, men många av oss använder det redan. Kanske har du en träningsklocka som loggar en rad hälsodata om dig eller en luftvärmepump i fritidshuset som du kan styra på distans?

Att kunna förse saker med elektronik som gör att de kan utbyta data med omgivningen kan användas inom i stort sett alla områden. Tänk kylskåp och frysar hos matgrossister eller på forskningsanläggningar som larmar ifall temperaturen stiger eller återvinningskärl som skickar en signal när det börjar bli fullt. Varor, läkemedel och forskningsmaterial kan räddas även om ingen är på plats och kontrollerar temperaturen i kylanläggningen hela tiden. Och de som ansvarar för tömningen av kommunens eller kanske sjukhusets återvinningskärl kan komma och tömma när det behövs och inte på en förutbestämd dag varje vecka.

Användningsområdena för sakernas internet är enorma och kan även flytta in i de vanligaste förflyttningshjälpmedlen.

– Med hjälp av en sensor på rullstolen eller gåbordet går det snabbt att lokalisera var på sjukhuset de finns någonstans. Det spar tid att slippa springa och leta, säger Mikael Werthen, chef för affärsområdet hälsa och sjukvård på Atea.

En sensor på ett hjälpmedel kan även förse oss med information om hur mycket det har använts.

– Får vi information om hur mycket ett hjälpmedel har använts kan vi veta när det är dags att serva det. Saker kan åtgärdas innan de går sönder. Det spar tid och pengar och minskar frustrationen hos användaren som slipper ett trasigt hjälpmedel.

Ett hjälpmedel som skickar data är även intressant ur behandlingsperspektiv.

– Med hjälp av IoT kan förskrivaren se om och hur hjälpmedlet används. Signaler om en rullator inte används på länge är värt att kolla upp. Kanske har personen lärt sig att gå med krycka istället. Eller är det frågan om en försämring som gör att personen blivit sängliggande? Tekniken kan även ge information om var hjälpmedlet används. Går personen bara med rullator ute men inte inne. Behövs en käpp? Möjligheterna är enorma, förklarar Mikael Werthen.

Men som alltid när det handlar om personuppgifter krävs patientens samtycke. Informationen får givetvis inte användas i några andra sammanhang än de överenskomna. Men rätt använt är det ett bra stöd för att hjälpa människor.

– Det handlar om trygghet och prevention. Att vården kan ha koll på patienterna även när de befinner sig utanför sjukhusets väggar.

Under Fokus Hjälpmedel i Örebro 24-25 oktober förläser Mikael Werthen och Oscar Bexell från Atea på temat Värdefull information med uppkopplade hjälpmedel.